Vätgassamhället

Tyskland bygger 50 vätgasmackar

11 min

På papperet är vätgas en fantastisk lösning för att bära och lagra energi. När man har överskott av vind och solenergi tex kan man använda den elen för att tillverka vätgas. Det är fallet i Tyskland och därför satsar nu landet på att inom två år bygga 50 vätgasmackar. Klotets reporter Marcus Hansson tog en provtur i en av de nya vätgasbilar som nu går att köpa hos bilhandlarna.

Ett pling är allt som hörs när man startar respektive stänger av vätgasbilen. Denna Hyundai går att leasa så det finns ganska många tillverkade redan. Man kommer 50 mil på en tank vilket ju är mycket längre än med en vanlig elbil som kanske bara kommer 15 mil innan batterierna tar slut. Ett problem är att det bara finns tre vätgasmackar ännu i hela Hamburg, en stad på två miljoner människor.

I Hamburg hölls förra veckan en jättestor mässa om allt som har med vindkraft att göra och där några få utställare i ett litet hörn också var specialiserade på vätgas. Anledningen till att vätgasen är på en vindmässa är för att den spås bli en viktig lagringslösning för överskottsel från vindkraftverk.

Cornelia Fugh, civilingenjör på DWV (tyska vätgasföreningen) har ställt upp en liten leksaksliknande uppställning på ett bord som visar hur en bränslecell funkar.

En liten solcell skapar elström som driver en så kallad elektrolysör. Den är fylld med vatten och tack vare elströmmen sker en kemisk reaktion som delar upp vattnet i vätgas och syrgas. Vätgasen samlas sen upp i en liten genomskinlig tank med en gasbubbla längst upp, förklarar Cornelia Fugh.

Den här vätgasen skickas sen in i en bränslecell som egentligen är samma sak som en elektrolysör förutom att reaktionen går baklänges. Det vill säga vätgasen omvandlas tillbaka till vatten och elström. Den elströmmen driver sedan en liten elmotor med en propeller i uppställningen på bordet. Ännu enklare uttryckt: el används för att av vatten tillverka vätgas. Sedan, när man behöver el, så omvandlas vätgasen tillbaka till el och vatten.

Nu lägger sig en Johannes Töpfer i samtalet, vice ordförande på tyska vätgasföreningen DWV, och han menar att just nu befinner sig det så kallade vätgassamhället i en uppstartsfas. Inom slutet av nästa år ska ett femtiotal vätgasmackar byggas över hela Tyskland så att man kan tanka sina vätgasbil.

Därmed säger sig Tyskland bli först i världen med ett grovmaskigt nätverk av vätgasmackar i ett helt land. Fram till 2023 ska det här nätverket växt till hela 400 vätgasmackar. Ingen i Tyskland ska ha längre än 90 kilometer till en vätgasmack är det sagt. Det är ett några stora energibolag, en biltillverkare och det tyska trafikministeriet som står bakom satsningen.

Tvärtemot vad många tror så har inte utvecklingen stått stilla, menar Johannes Töpfer. Om man jämför med de vätgasbilar som fanns fram till 90-talet så hade de fortfarande en förbränningsmotor där vätgasen eldades upp, men nu är det alltså bränsleceller i kombination med en elmotor som gäller.

En svaghet i bygget av ett vätgassamhälle är att den infrastruktur som krävs är dyr (dock inte dyrare än att bygga upp ett finmaskigt nät av laddstolpar och smarta elnät som klarar en storskalig elbilstrafik, enligt Steffen Møller-Holst på det norska teknikforskningsinstitutet Sintef). Det gäller även i Tyskland, men där finns redan goda förutsättningar för att bygga upp ett vätgasamhälle. Inte minst när det gäller att lagra stora mängder energi över lång tid.

- Den här saken kan utvecklas mycket snabbt för i Tyskland har vi alldeles utmärkta förutsättningar, berättar den tyska ingenjören och svensk-ättlingen Uwe Carlson på vind- och vätgasmässan i Hamburg.

De utmärkta förutsättningarna är bland annat ett tätt befolkat land på en liten yta, med ett väl utbyggt gasnät som också kan användas för att lagra och transportera vätgas och så finns stora bergrum. Det företag som Uwe Carlsson representerar på mässan bygger sådana bergrum i de salthaltiga berglager som finns i Tyskland för att lagra naturgas där i stora volymer.

– Det finns några som har dubbla höjden av Eiffeltornet. Man kan inte lagra vätgas i bergrum av granit eller gnejs som ni har i Sverige. Vi har ju saltlager som är absolut tätt och vi har tekniken för att tillverka sådana bergrum sedan 40-50 år, säger Uwe Carlson.

Så förutsättningarna finns. Frågan är då varför inte vätgassamhället redan blivit verklighet?

– Problemet är finansieringen. Elektroklysanläggningar för att producera vätgas kostar väldigt mycket pengar. Men det kan bli lönsamt om man har organiserat hela kedjan av tillverkning och förbrukning, tror Uwe Carlson.

En central del i en vätgasekonomi är alltså själva apparaten som med hjälp av el och vatten tillverkar vätgasen, den så kallade elektrolysören. Priset har rasat de senaste par åren och nu kommer dessutom de första modellerna som i stor skala kan omvandla den gröna elen till vätgas.

Gaëlle Hotellier är chef för Siemens vätgasprogram och berättar att den maskin hon och hennes kollegor utvecklat och som kommer på marknaden nästa år kan kopplas ihop i serie för att producera betydande mängder vätgas. Redan nu forskar man på nästa generations vätgasfabrik som planeras få hela 100 MW kapacitet.

På Siemens är man rätt så övertygade om att vätgasen kommer att bli en viktig del i ett framtida energisystem. Fördelen med vätgas är att den är mångsidig och kan användas på flera håll, menar Gaëlle Hotellier, som också ser en möjlighet att den här tekniken kan ändra på spelreglerna inom energisektorn.

I framtiden kan vindkraftverksägare utöver att som idag bara tillverka elkraft, bli de som med hjälp av sådana här elektrolysörer tillverkar bränslet till framtidens bilar, alltså vätgasen:

Men när ska det här ske då? Det är ju den eviga frågan. Svenska Vattenfall som också är med på mässan, de tror att om vätgasen kommer ja då gör den det på allvar om 5 till 10 år, enligt chefen för förnybar energi i Europa, Oliver Weinmann.