Gröna stadsområden motverkar klimatförändringar

6:07 min

Vatten och grönområden i städerna har både förebyggande och återhämtande effekt på vår miljö. I kampen mot klimatförändringar är det ytterst viktigt att vi bevarar de befintliga och planterar nya gröna kilar och bälten, samt vårdar de blå stråken.

– Det här är en av de stora frågorna som kommer att bidra till att vi stoppar klimatförändringarna, säger Per Berg, professor i Landskapsarkitektur på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

En balans av grönområden, vatten och byggstrukturer är viktigt för en hållbar stadsutveckling, och våra nordiska städer är generellt bra på att bevara detta, säger Per Berg. Ett av våra praktexempel är Stockholm som har en av de bästa grönstrukturerna i världen, menar han,

– Stockholm har under en väldigt lång tid varit en väldigt stark aktör när det gäller grönstrukturen och det är landstinget som gjort en av de första gröna bältesplanerna i världen och sedan gjorde man också den första grönkilsplanen Och har också varit medvetna och kunnat beskriva och argumentera för det här under  lång tid. Senast 2010 kom det en uppdatering som fortfarande är väldigt ambitiös och också ett föredöme i världen.

Många andra städer som har hunnit bygga igen de gröna kilarna och de blå stråken försöker nu återskapa dem, berättar Per Berg. Stockholm med sina 44% av grön yta är platsen som Paris med sina 13% av grönska sökt inspiration av. Flera samhällen har nu i dessa postindustriella tider en chans att omvandla sina grå strukturer (eller brown fields som det heter på engelska) till nya gröna inslag. Som bekant ger parkerna renare luft och skapar ett eget mikroklimat med lägre temperaturer under somrarna. Men byggherrarna har ju sina kalkyler, säger Per Berg från Sveriges Lantbruksuniversitet. I hans Uppsala så som i Stockholm, Göteborg och Malmö pågår en enorm nybyggnation. Och man vill bygga i A-lägen - alltså i stadskärnanära lägen, oftast på den gröna kilen som i bästa fall fortfarande sträcker sig dit. Väldigt många är beredda att betala bra för det, säger Per Berg.

– Priset blir att man bygger på gröna ytor. Man bygger i parkerna - man bygger till och med i fina parker idag. Det senaste exemplet är norra Djurgårdsstaden i Stockholm där man har gjort ett ganska kraftigt ingrepp i nationalstadsparken.  Internationella landsskapsarkitekter skakar på huvudet och undrar: vad gör ni för någonting, egentligen. Det är ett väldigt bra dåligt exempel om man vill hitta sådana.

På nordvästra Kungsholmen och i det som ska bli Hagastaden tar man bort ännu mer av Stockholms gröna ytor och detta är allvarligt, säger Per Berg professor i landskapsarkitektur.

– Andelen grönyta per person har minskat från 50- talet då det var 20 kvadratmeter per person till att det är 0,5 kvadratmeter per person idag.

Och det här är något som negativt påverkar klimatet. Att satsa på mer grönska ger däremot tydliga vinster, säger Per Berg.

-- Det är en av de stora delarna tillsammans med att vi går över till förnybar energi, att vi förbättrar det med lokalsamhällen, att vi får ett ekonomisk system som räknar alla kostnader, osv..

Gunnel Göransson från SGI (Statens geotekniska institut) håller med. Hon leder ett forskningsprojekt om naturkatastrofer och klimatanpassning och  menar att den gångna sommarens översvämningar runt om i Europa som orsakades av ovanligt starka skyfall är ett bra exempel på vad som kan hända när gröna ytor försvinner.

-- Vi har ganska många urbana miljöer som har hårda ytor -  det är tak, det är asfaltytor osv - och vart ska vattnet rinna? Jo,  då rinner det på ytan - i dagvattensystemen - som inte klarar av att svälja en sådan mängd vatten. Så då måste man skapa utrymme för detta istället. Försöka hitta gröna lösningar som gör att det finns vägar för vattnet att ta vägen - man kanske lättar upp dagvattensystemet. Att man har mer träd i stadsmiljöer - för då har du vatten som hamnar på löven till exempel och kan avdunsta istället för att det kommer ner - att man skapar mer vad man kallar för permeabla, (genomträngliga) ytor, alltså ytor som inte är så täta att det finns möjlighet för vattnet att rinna ner.

Det här är nåt man kan ta hänsyn till vid nybyggen. Svårare är det när stadsdelarna redan är byggda utan tanke på klimatförändringar. På sådana platser blir det inte bara mängden vatten utan också de föroreningar som vattnet för med sig som bekymrar.

– Om man tittar på urbana miljöer så kan man kanske från början se dem som hotspots för föroreningar,  tunga metaller, organiska ämnen osv… och då kan man fundera över vad som händer när det här alltmer  börjar läcka ut i vattnet.  Om det är så att grundvattennivån då stiger och når en mark som den tidigare inte har nått och där det ligger lite fyllnadsmassor,  det är gamla industritomter, det är föroreningar - och det börjar läcka lite mer, koppartak och allt detta påverkar vattenkvalitén - avlopp med bakterier och virus  osv. eller näringsämnen som kommer ut. Det finns en miljöaspekt som vi vet ganska lite om egentligen. Det har pratats väldigt mycket om vattnets kvantitet men inte riktigt lika mycket om vattnets kvalité,  vad det för med sig.     

Det finns ett behov att forska kring vilka konsekvenser detta har på ekosystemet. Vi har t ex redan idag en belastning från städer ut i havet säger Gunnel Göransson. Och där hittar vi igen de här grönblåa lösningarna, säger hon.

– Man kan skapa miljöer så att vatten kan renas. Jag menar om du har en vegetation till exempel, då har du bakterier osv som kan ta hand om de här föroreningarna - som renar både vatten och luft och då tjänar man på det - då kan man skapa buffertzoner så att  konsekvenserna kanske inte blir så stora  för ekosystemet. Så därför tycker jag att det är ganska viktigt att tänka på dem - grönblåalösningar helt enkelt, säger Gunnel Göransson från Statens geotekniska institut i Göteborg.