Pedofilfall gör oss ängsliga för barn
Rädslan för sexuella övergrepp har gjort vuxna ängsligare för att uppfattas som pedofiler. Enligt en professor vågar vissa föräldrar inte bada nakna med sina barn längre.
I ett pågående projekt tittar professor Anna Sparrman på Linköpings universitet på myten om att barn skulle vara asexuella, hon säger att de är medvetna om sexualitet men ofta saknar ord för att prata om det.
– Jag är intresserad av hur barn förhåller sig till det här som ofta är moraliska paniker i vuxenvärlden. Hur skapar barn mening kring de här frågorna?
Tabubelagt ämne
Anna Sparrman säger att varje tid har sin syn på barn och sexualitet, att barn inte hade någon sexualitet alls innan Sigmund Freud skrev fram att barn var sexuella varelser. Han menade dock att barn var asexuella under en period innan de blir sexuella i tonåren igen, något hon inte håller med om.
-- Varje tid har haft sin syn på hur barn ska vara och inte och just nu lever vi i en tid där bland annat barn har fått en stor ny roll. De är kompetenta aktörer som ska ha medbestämmande samtidigt som de här yttre hoten finns. Sexuella övergrepp, pedofili och någonstans kommer samtidigt med rättigheterna en väldigt stark idé om att vi måste skydda barn. I det här har det uppstått någonting som handlar om att skydda barn från sexualitet. Det är ett ämne som är så tabubelagt att vi inte vill prata om det och det gäller också många gånger i relation till vuxna.
Den pedofila blicken har blivit normaliserad
I ett seminarium hon höll på Bokmässan tog Anna Sparrman upp exempel från England och USA där skyltar utanför lekparker förbjuder vuxna att gå in på lekplatsen utan sällskap av barn.
Vad innebär den pedofila blicken?
-- Från början kan man säga att den pedofila blicken handlade om hur en pedofil tittar på någonting som han eller hon blir sexuellt upphetsad av. Men det jag menar med normaliseringen av den pedofila blicken det är att det blivit en blick vi alla använder, säger Anna Sparrman och nämner att många sagt att de plötsligt börjat titta på ett annat sätt på de där bilderna de har på väggen hemma, där barnen är små och nakna och att de då frågar sig om det är så bra.
-- Vi tänker med en pedofil blick, vi tittar med en pedofil blick men vi sätter kanske inte ord på att det är vad det är. Men det har ändrat våra tankemönster, säger hon.
Vilka problem kan det här medföra i samhället?
-- Det vet vi inte än, men om det är så som var en sak jag sa i det här seminariet så finns det till exempel manliga fritidspedagoger som säger att de inte vill ha barnen i knät när föräldrarna kommer därför att de inte vill bli anklagade, eller så vill de inte ta i barnen av rädsla för att de ska säga till sina föräldrar att de tog i dem.
-- Det finns föräldrar som säger att de inte vill bada nakna med sina barn längre för vad händer om de går till dagis eller skolan och säger att de har sett min kropp? Det finns en form av rädsla och risktänkande kring det här. Och vad det får för konsekvenser för barn? Det vet vi inte men om vi slutar ta i barn då kan vi ju säga att ja, det är klart att det kommer att få konsekvenser. Men vilka de är kan jag inte säga idag.
