Vätgassamhället

Energimyndigheten: Sverige behöver inte vätgaslagring

6:00 min

Enligt branschorganisationen Vätgas Sverige skulle det behövas 23 vätgasmackar till en kostnad om 350 miljoner kronor för att täcka in hela Sverige för bränslecellsbilar, visar en EU-stödd rapport de snart har klar. I priset ingår att man kan tillverka vätgasen lokalt på varje mack.

– Vi fick besked från fem partier att man är villig att avsätta 200 miljoner per år under kommande mandatperiod för en infrastruktur både för elladdning och vätgas. Det lovade Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centern och Vänsterpartiet, säger Björn Aronsson som är verksamhetsledare på Vätgas Sverige om de löften organisationen fick under politikerveckan i Almedalen i somras.

Det verkar finnas en majoritet i riksdagen för att få igenom ett beslut om vätgasmacksstöd med andra ord. Hur regeringen ställer sig ska Klotet fråga Miljö- och klimatminister Åsa Romson om i en intervju senae i veckan. Redan om 15 år ska ju Sveriges fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen enligt den nu avgångna Alliansregeringen.

Enligt Vätgas Sveriges beräkningar så skulle en tredjdel av bilparken kunna köras på vätgas 2030, om alla vätgasmackarna byggs och folk har råd att köpa bränslecellsbilar, vilket lär kräva höga miljöbilspremier.

I väntan på svar från politikerna, så intervjuade vi Energimyndigheten, den myndighet som har ansvar för satsningar på vätgas, varför Sverige inte gjort mer.

År 2000 sa industrin att vi kommer att ha bränslecellsfordon klara inom två år. Då hade vi en hel del satsningar i Sverige från Energimyndighetens sida. Men man har inte uppfyllt förväntningarna och fordonen är rejält dyra fortfarande och vi känner att vi inte kunnat satsa på alla ägg samtidigt i Sverige helt enkelt. Man vet inte riktigt vad som kommer at bli framtiden, om det blir elbilar eller bränslecellsbilar eller konventionella fordon med förnyelsebara bränslen.Då har vi prioriterat ned det här området ett antal år helt enkelt, säger Peter Kasche som är enhetschef på hållbara transporter på Energimyndigheten.

Där tycker Peter Kasche att vi står fortfarande, även om det ser ljusare ut för vätgasbilar just nu, så kvarstår osäkerheten och eftersom det inte finns några svenska fordonsindustrier som driver på i vätgasområdet så är det inget som Energimyndigheten heller satsar på just nu. Hellre rena elbilar då i Sverige, trots att batterierna ännu så länge bara räcker 15 mils färd med de flesta modellerna.

-- De är dyra båda två och det är svårt att säga om man kommer att få fram tillräckligt bra batterier eller bränsleceller, men ser man på hela kedjan och verkningsgrad från el till fordon, då har det rena elfordonet helt klart bättre verkningsgrad, enligt Peter Kasche.

Att göra vätgas av tex sol- och vindkraft som man sen sparar i tex berglager eller under tryck i stora tankar, tills man behöver omvandla den till el igen på det sätt som man tänker göra i en del andra länder nu, tycker inte heller Peter Kasche att Sverige har behov av. Tack vare att vi har så mycket svensk vattenkraft som ju redan fungerar som stora energimagasin.

– Vi har inte riktigt samma behov som Danmark och Tyskland där man inte har lika mycket vattenkraft att reglera med. Där blir det ett rejält överskott ibland och då kan det ju vara bra att lagra en i vätgas för då har man ingenting att förlora, säger Peter Kasche.
– Och du tror inte att det här kunde vara en del av smarta elnät i Sverige med lokal produktion och lagring?
– Det finns ju andra sätt att lagra energi på med batterilager som kanske har bättre verkningsgrad. Det är väldigt svårt att säga faktiskt.

Men Björn Aronsson på Vätgas Sverige håller inte med. Han anser att det antingen kommer att behöva byggas en massa nya dyra kraftledningar framöver om vindkraften ska kunna byggas ut i Sverige enligt plan, eller installeras lokal vätgaslagring som kan var ett billigare alternativ, och att Energimyndigheten inte hänger med i utvecklingen på kontinenten.

– Det visar ju att Energimyndigheten resonerar utifrån ett ganska traditionellt energiperspektiv där vi var förr. Men det uppstår nya utmaningar även för Sverige där vi måste hitta flexiblare lösningar, anser Björn Aronsson på Vätgas Sverige.