Motvind för ja-sidan inför EU-omröstning i Nederländerna

Opinionsundersökningarna visar hittills två olika resultat, ett där nej-sidan leder och ett där en majoritet uppger att de inte tänker delta i folkomröstningen.

Det är skrämmande siffror, säger ledaren för ja-kampanjen För ett bättre Europa, Lousewies van der Laarn.

– Det visar att folk av olika skäl inte tänker utnyttja tillfället att påverka Hollands framtid. Det är skamligt och det måste vi ta itu med, säger hon.

Oengagerade medborgare
Den holländska ja-kampanjen har alltså två krävande uppgifter att lösa för att ta sig ur sitt nuvarande underläge inför den kommande folkomröstningen: att få väljarna att gå och rösta och att förmå dem att inte störta EU i en djup kris.

Om det blir ett nej i Holland tar det tio år innan EU-länderna kan försöka enas om en författning igen, tror Lousewies van der Laan, ledare för en av de holländska ja-kampanjerna.

Men hon anser att ett nej måste respekteras, och hon känner förståelse för att de holländska väljarna är negativa. EU:s ledare har skapat det nya Europa utan att engagera medborgarna, säger hon.

Ytterlighetspartiet på nej-sidan
Men den holländska regeringen och de olika ja-kampanjerna oroas av att nej-kampanjerna i Nederländerna leds av en grupp ytterlighetspartier.

Det är Pim Fortuyns lista, det vill säga partiet som går i den mördade högerpolitikern Pim Fortuyns fotspår, den likaså främlingsfientlige Gert Wilders samt två kristna ytterlighetspartier långt ut på högerkanten och de underblåser negativa EU-stämningar i landet med bland annat främlingsfientliga argument.

På nej-sidan finns också ett socialistiskt parti som anser att EU:s författning leder till att EU:s stormakter får ökad möjlighet att dominera de små länderna.

Även ja-sidan består av olika kampanjer med vitt skilda argument och van der Laarn försöker nu få alla ja-grupper att enas i en gemensam kampanj för att försöka stoppa det framgångsrika nej-lägret.

Kerstin Brostrand
kerstin.brostrand@sr.se