Problem med medlemssiffror tolkas olika

De statliga bidragen till de politiska ungdomsorganisationerna fördelas i dag utifrån hur många medlemmar och lokalavdelningar förbunden har. Många medlemmar och många lokalavdelningar ger alltså mycket i bidrag.

I flera kommuner och landsting fördelas bidragen i stället utifrån hur många mandat som moderpartiet har fått i det senaste valet. I debatten har det framförts krav på att också de statliga bidragen ska fördelas på det här sättet.

Men innan regeringen överväger en sådan regeländring vill den avvakta en genomgång av bidragssystemet som den ansvariga myndigheten Ungdomsstyrelsen blir klar med i höst.

Hallengren lyfter fram motargument
När ungdomsminister Lena Hallengren får frågor i ärendet är hon snabb med att lyfta fram motargumenten till en förändring, exempelvis under en frågestund i riksdagen tidigare i veckan.

– Det är inte givet att man har bidrag för att ens moderparti sitter i riksdagen. För inte allt för många år sedan hade vi Grön ungdom som saknade parti i riksdagen. Det finns partier i den här riksdagen som är nära fyraprocent-spärren och det skulle kunna drabba många ungdomsförbund om det går dåligt i valet, sa Lena Hallengren.

Nuder lovprisar nytt system
Men bara dagen före, pressad av uppgifter om uppblåsta medlemssiffror under hans egen tid i ungdomsförbundet, lovprisade finansminister Pär Nuder kommunernas och landstingens mandatbaserade system:

– Det är jättebra att många kommuner och landsting såvitt jag har förstått har lämnat medlemsbaserade stöd till ungdomsorganisationer och numera är baserade på mandat som partierna har. Det gör att den här typen av misstag blir mycket svårare att begå, sa Pär Nuder.

Precis de argument som tillskyndarna av ett nytt system använder sig av.

Samma fråga – olika ministrar – olika svar.

Pontus Mattsson
pontus.mattsson@sr.se