Skolor oförberedda på nätmobbning
De flesta av landets skolor har idag ambitiösa program för hur man ska motarbeta mobbning. Men en typ av mobbning som är svår att komma åt är den som sker via internet. Ungdomar trakasserar och hotar varandra på chatsidor och via sms.
Läkaren och författaren Lars H Gustafsson som arbetar som skolläkare i Skåne har hela tiden kontakt med ungdomar som utsätts för nätmobbning.
– Det märks först genom att de inte kommer till skolan. Det har ofta varit trygga ungdomar men sedan de utsatts för det här ett tag kan man bli ganska knäckt, säger han.
Dödshot vanliga
Det kan dels handla om meddelanden där man kallar varandra för taskiga saker som ”jävla hora”. På senare tid har det också blivit vanligt med rena dödshot, säger Lars H Gustafsson.
Felicia Hamami som går i 8:an på Solbergaskolan i södra Stockholm berättar att en kompis till henne tidigare fick ta emot just den typen av meddelanden.
– Jag ska döda dig, din jävla hora och såna groteska saker.
Lättare hota på nätet
Enligt en brittisk undersökning är det värre att utsättas för mobbning via nätet. Vanlig mobbning är det lättare att fly ifrån och man får i alla fall vara ifred hemma.
Vanja Steinholts i 8:an tror att det kan vara lättare för förövarna att skicka meddelanden än att säga sina taskigheter rakt ut.
– Man slipper se personen i ögonen. Det är alltid lättare att skriva saker, säger Vanja.
Kamratstödjarna lärarna på skolan som arbetar mot mobbning brukar snabbt få veta om någon trakasseras, men tror att det också kan finnas fall som de inte känner till.
Svårt hitta allt
De stora chatsidorna på internet som till exempel Lunarstorm och Playahead har effektiva säkerhetsavdelningar som kan gå in och stoppa trakasserier om de får kännedom om dem.
Men det är omöjligt att se allt som försiggår på det här sidorna, säger Lars H Gustafsson.
– Det är många hundra tusen ungdomar inne varje dag, då är det svårt att ha koll på allt. Men får de ett tips kan de enkelt gå in och kolla, säger han.
Vuxna måste intressera sig
Fast många utsatta vill inte berätta, det är för jobbigt. Och Lars H Gustafsson uppmanar alla vuxna, föräldrar och lärare, att lära sig mer om internet och chatsidor. Går in och se hur de fungerar. Kanske delta i diskussionerna.
Men det vill inte Vanja Steinholts och hennes klasskompisar höra talas om.
– Jag vill inte att min mamma eller pappa kollar vad vi skriver till varann för det är väldigt många grejer där vuxna lägger sig i så jag tycker man borde få ha lite utrymme själv.
Lars H Gustafsson håller med om det.
– Det är som ungdomsgården. Där ska de i princip få vara fria men de brukar inte ha något emot att man tittar in och hälsar på. De tycker att det är rätt kul när det dyker upp någon vuxen ibland.
GunillaÖsterlund
gunilla.osterlund@sr.se