Första kartläggningen av apatiska barn
Över 400 apatiska flyktingbarn har fått psykiatrisk vård sedan 2003 visar den första kartläggning av de apatiska barnen. En av slutsatserna är att symptomen växlar från fall till fall, säger psykologen Marie Hessle, regeringens samordnare för de apatiska barnen.
– Vi ser en oerhört komplex problembild. Vi ser barn som är mycket sjuka och som kan pendla med de olika symptom som vi har beskrivit i dag. Vi ser också barn som blir kroniskt sjukare. Det är en väldigt vid variation, mångfald och komplexitet i hela symptombilden, säger hon.
Antalet ökar
Det är först de senaste åren det dykt upp flyktingbarn med uppgivenhetssymptom, apatiska barn. Innan 2002 fanns bara enstaka fall, men sedan har antalet ökat för varje år som gått.
Kartläggningen visar att drygt 400 apatiska barn fått vård sedan 2003 och fortfarande behandlas 163 barn.
Det är barn i asylsökande familjer som faller in i ett apatiskt tillstånd.
En stor majoritet av familjerna kommer från forna Jugoslavien eller forna Sovjet. Många av dem mår dåligt redan när de kommer till Sverige.
Ofta äldsta barnet
Det är barn i alla åldrar och både pojkar och flickor som drabbas. Ofta är de det äldsta barnet i familjen.
16-åriga Kamala är ett av de apatiska barnen, för ett år sedan slutade hon äta, nu sondmatas hon och ligger stilla i sin säng dygnet runt. Hennes mamma Anjella Alieva är bekymrad.
– Det går inte bra. Alla barn måste springa och leka. Igår bajsade hon på sig
Inga svar på frågan varför
Rapporten som presenterades på onsdagen ger inga svar på varför barnen blir apatiska, varför barn från vissa länder drabbas oftare än andra, och och varför det dykt upp så många fall just i Sverige.
Nu fortsätter arbetet för att försöka få svar på de frågorna, säger docent Nader Ahmadi som skrivit rapporten.
– Jag börjar nu med min fördjupningsstudie som går ut på att jag väljer ett urval av barnen och följer upp. Jag titta på deras livshistoria och intervjuar föräldrarna, deras vårdgivare och att jag åker till deras hemländer för att se hur de har haft det där, säger docent Nader Ahmadi.
Annika Digréus
annika.digreus@sr.se
Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se
I samarbete med SR Gävleborg