Departementet oenigt om lappekodicillen
Norska stortinget förbereder just nu en lag som göra att den svensk-norska renbeteskonventionen från 1972 ska fortsätta att gälla i Norge - en konvention som Sverige inte har accepterat. Men den nya lagen måste svenska renskötare följa - det säger chefsjuristen Anders Perklev vid jordbruksdepartementet.
Den svenska regeringens tolkning har varit att en 250 år gammal överenskommelse - lappekodicillen - ska tillämpas eftersom Norge och Sverige inte kommer överens om en ny renbetekonvention. Men chefsjuristen vid jordbruksdepartementet Anders Perklev gör nu en ny tolkning.
- Det är den interna norska lagen som gäller i Norge, säger Perklev.
Innebär det att lappekodicillen inte har någon rättsverkan?
- Det är en fråga för Norge att ta ställning till på vilket sätt kodicillen genomförs i norsk lagstiftning.
Enligt Perklev har norska regeringen föreslagit speciella föreskrifter som följer renbeteskonventionen från 1972.
- Det norska förslaget innebär i praktiken den ordningen, säger Perklev.
Varför ska man ha avtal om Norge kan stifta egna lagar?
- Varje land ansvarar ju själv över hur man uppfyller internationella åtaganden, säger Perklev.
Stormöte
Frågan om det gränsöverskridande renbetet har lett till ansträngda relationer, dels renägarna mellan men också på myndighets- och regeringsnivå.
För att bringa lite klarhet har det norska justitiedepartementet kallat till ett stormöte i dag Bardufoss i Nordnorge.Det är norska samerättsutvalget, ungefär motsvarigheten till samerättsutredningen i Sverige som avslutades för många år sedan, som har intresserat sig för frågan.
Samebyar bjuds in
I Norge fortsätter man intressera sig för samiska rättigheter i denna form. Samerättsutvalget har i sikte att klarlägga de svenska samernas rättigheter i Norge. Det är de nordligaste samebyarna som bjudits in för att dryfta rättigheter i Norge och i Troms fylke i synnerhet. Det är ju där som problemen med att komma överens om en konvention om renbete är svårast.
