Liten kunskap om naturläkemedel
De senaste dagarna har vi rapporterat om nya Eu-regler för naturläkemedel som till exempel ginseng och johannesört. På Läkemedelsverket tror man att det blir en växande marknad i Sverige med fler exotiska preparat, eftersom de nya reglerna innebär sänkta krav för att få naturläkemedel godkända jämfört med de regler vi har idag. Det är en olycklig utveckling eftersom man vet för lite om naturläkemedlens effekter, menar kritikerna.
Kastar vi pengarna i sjön när vi köper naturläkemedel? Det är en het diskussion mellan naturläkemedlens förespråkare och motståndare. Sedan begreppet naturläkemedel infördes för drygt tio år sen i Sverige har kraven skärpts både vad gäller produkternas säkerhet och effekt och i dag finns det 115 godkända naturläkemedel.
Senare i år kommer nya regler gemensamma för EU:s medlemsländer, och i Sverige leder det till att kraven sänks något. Tillverkarna ska kunna visa att deras produkter har en ”rimlig effekt” som det står. Det är luddigt formulerat, och en bakvänd utveckling menar Dan Larhammar, professor i farmakologi vid Karolinska institutet i Solna. Han anser att det redan i dag är alldeles för otillräckliga studier på om naturläkemedlen verkligen har nån effekt.
- Det är anmärkningsvärt att konsumenterna är beredda att betala så mycket för något som är så dåligt dokumenterat, säger Dan Larhammar.
En orsak till att studier saknas är svårigheten att få patent på substanserna i naturläkemedel. Utan patentskyddet vill företagen inte gärna bekosta dyra studier. Forskningsintresset har heller inte varit så stort på våra universitet. Ernst Brodin, farmakolog på Karolinska institutet, tycker att det vore angeläget med mer grundforskning eftersom det i grund och botten handlar om patienternas säkerhet.
- Frågan är om allmänna medel skulle kunna användas, säger Ernst Brodin, för det behövs mer forskning kring de naturläkemedel vi redan har här i Sverige.
