Veckomagasin 2005-04-29
Skadas spermierna av miljögifter i fisk? Vetenskapspublikationer på nätet - stor skillnad för fattiga länder.
Spermiekvaliteten och miljön
Miljögifter som DDT och PCP finns det gott om i fet Östersjöfisk, och de stör hormonbalansen i kroppen och påverkar bildningen och utvecklingen av spermierna. I en undersökning från Lunds universitet har man specifikt studerat spermiekvaliteten hos en grupp fiskare som är högkonsumenter av PCB-haltig fisk.
Man letade efter möjliga samband mellan höga halter miljögifter i blodet och dålig spemiekvalitet. Men den här studien - som omfattar 155 män - är för liten för att man ska kunna säga något tvärsäkert om fiskätande och spermiekvalitet menar doktoranden Anna Rignell-Hydbom vid yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Hon arbetar i ett EU-finansierat projekt och vill invänta studier från Grönland, Polen och Ukraina. När de är klara har de en bas på 750 män att jämföra med.
Frågan om mannens fruktsamhet i relation till antalet spermier har diskuterats i flera omgångar, säger andrologen Ulrik Kvist vid Karolinska universitetssjukhuset. Det är inte uppenbart att antalet verkligen motsvarar effektiviteten.
Nätet ger service åt forskare
Forskare i fattiga länder har svårt att få fram vetenskaplig information, främst av ekonomiska skäl. Detta kan ytterligare försämra konkurrenskraften i deras arbete.
Bristen på vetenskaplig information som har betydelse för utvecklingsländer är så allvarlig att många biståndsorganisationer satsar på projekt som ska motverka obalansen.
SIDA här i Sverige ger varje år tre och en halv miljon kronor till Science And Development Network, en icke-vinstdrivande London-baserad webbtidning som startades för drygt tre år sedan. En tidning som har till uppgift att just lyfta fram vetenskaplig forskning som kan ha betydelse för tredje världen.
David Dickson är chefredaktör för SciDev.net och Carol Priestley är chef för INASP, International Network for the Availability of Scientific Publications, en organisation som bland annat arbetar med att förenkla för fattiga länder att få tillgång till vetenskapliga tidskrifter.
Engagemang, inte kallsinne - kroppen skvallrar
Stora katastrofer som jordbävningar, tsunami-vågor och omfattande terrorattacker har effekt på folkhälsan. Också bland dem som inte drabbas direkt av katastrofen.
Människan är inte konstruerad för att strunta i ruskigheter - blodtrycket ökar direkt, vilket kan få konsekvenser senare.
En studie från Columbia University i USA, i samband med elfte september-attacken, visar att dödligheten i hjärtattack och stroke ökade med fem procent strax efter terrordåden.
Svenska forskare i stamcells-racet
I San Francisco pågick i veckan en stor stamcellskonferens med några av världens främsta forskare inom området. Det som var intressant var att den här konferensen arrangerades av svenska organisationer.
Anledningen är att Kalifornien ska storsatsa på just stamcellsforskning - 21 miljarder kronor ska satsas under de närmsta tio åren - och då vill svenska forskare och företag ta del av pengarna.
Nyhetssvep
Neutrinerna - de minsta beståndsdelarna i universum - är just nu ett hett forskningsområde. Nyligen invigdes en anläggning i USA för forskning kring dem. De små partiklarna ska skjutas drygt 700 kilometer under jord i syfte att få veta mer om hur de ändrar form.
Neutriner är mycket små partiklar som bildas bland annat i solens inre - och som ständigt bombarderar oss. Forskarna tror sig veta att de kan omvandlas mellan tre olika former.
Forskningsområdet är så intressant därför att det inte går att förklara neutrinernas beteede med partikelfysikens standardmodell. Man behöver alltså få fram en ny förklaringsmodell, för det som händer på den här mikronivån kan också förklara Big Bang.
En femtedel av svenska barn under två år har redan bränt sig i solen, trots alla varningar om hur farlig stark sol är för små barn. Det visar en ny undersökning från Centrum för folkhälsa i Stockholm.
En tredjedel av barnen i undersökningen hade varit utomlands innan de fyllde två år. Men bara 84% av föräldrarna till de 4000 barn som undersökts, tyckte sig ha fått tillräcklig information om solskydd.
Nya EU-regler kan göra att naturläkemedel från bland annat Indien och Kina blir vanligare i Sverige. Redan nu är kinesiska företag i Sverige för att sondera terrängen.
– Vi planerar att investera i Sverige, och så snart det går bilda ett holdingbolag med säte här i Sverige för hela den europeiska marknaden, förklarar doktor Zhongren Jing från det stora Fosun Pharmaceutical i Shanghai.
Fosun utvecklar naturläkemedel, bland annat en medicin mot malaria baserad på traditionella kinesiska örter, och nu hoppas Fosun på att de nya EU-reglerna ska göra det lättare att få produkter godkända i EU. Naturläkemedelsbranschen i Sverige förhåller sig än så länge avvaktande.
