Arbetskraftsinvandring från nya EU-länder har ökat
Inför EU:s utvidgning för ett år sedan antog inte Sverige några övergångsregler för att stoppa oönskad arbetskraft från främst Baltikum eller Polen mot Göran Perssons vilja.
Men andra länder införde dylika bestämmelser och Finlands arbetsmarknadsminister Tarja Filatov hoppas själv att bestämmelserna slopas.
Ingen vet hur det gått om Finland, likt Sverige, inte infört några övergångsbestämmelser för ett år sedan, säger Tarja Filatov, socialdemokratisk arbetsmarknadsminister.
Majoriteten från Estland
Officiellt har något över 2 000 arbetstagare kommit till Finland, det vill säga med lagliga arbets- och uppehållstillstånd. Två tredjedelar av dem från Estland, i trädgårds- och lantbruksarbeten, i chaufförsjobb och på byggen främst.
I det öppna Sverige har de varit omkring 4 000, alltså i samma storleksordning. Men systemet har brister, säger Tarja Filatov.
Innan lagen trädde ikraft var inhyrd arbetskraft från till exempel estniska uthyrare en obetydlig del på arbetsmarknaden. Idag utgör den kanske en tredjedel. Vi har dålig kontroll över hela sektorn, ingen riktig statistik.
Byggnadsarbetarförbundet i Finland gissar rent av att man bara känner till en tiondel av de ester och andra som jobbar på finländska byggen. Nu ska vi skärpa övervakningen av inhyrd arbetskraft och utländska entreprenörer, säger Tarja Filatov som personligen anser att Finland klarar sig utan övergångslagen.
2 000 har kommit från öst
Bilden Finlands arbetsmarknadsminister ger är ungefär densamma som i Danmark. Också där råder krav på arbets- och uppehållstillstånd. Omkring 2 000 öst-EU-medborgare har kommit den vägen som anställda hos danska arbetsgivare.
Visst räknar man med okänt antal svartjobbare men också här är det mest akuta problemet entreprenadföretag som jobbat på eller hyrt ut folk utan att beakta villkoren på arbetsmarknaden.
Både Finland och Danmark har sett blockadaktioner liknande den i Sverige i vintras mot det lettiskdrivna skolbygget i Vaxholm. Så också Norge, som inte ens är med i EU men knutet dit vad gäller arbetsmarknaden via det så kallade EES-avtalet.
Arbetskraftsbrist i Norge
Också Norge har stoppbestämmelser men samtidigt en arbetskraftsbrist, bland annat i varvsindustrin, som lett till att man släppt in fler öst-EU-medborgare än de övriga nordiska länderna tillsammans, 20 000, varav 13 000 polacker.
Kort sagt. Stopplag eller inte, det verkar inte spela så stor roll vad gäller den enskilda arbetskraftsinvandringen. Det akuta problemet på Nordens arbetsmarknader handlar om nåt annat: hyrarbetskraften och de utländska underentreprenörerna.
Bengt Lindroth, Helsingfors
bengt.lindroth@sr.se