Bakgrund: Stormen Gudruns framfart och efterspel

42 min

SMHI hade varnat för att ett rejält oväder var i antågande. Men ingen kunde i sin vildaste fantasi ana att stormen i januari 2005 skulle bli så våldsam. Minst 14 dog och hundratusentals hushåll blev utan ström när Gudrun slog till. Så här gick det till när stormen drog in över Sverige.

Den var på kvällen 8 januari 2005 som stormen slog till. Landet var fortfarande i chock efter att tsunamin krävt tusentals människors liv. På bara fem timmar orsakade stormen de mest omfattande skogsskadorna på 100 år i Sverige.  

– Jag tänkte på krig, min första tanke var att det här området måste var bombat. Allt var sönderslaget, berättade Tore Andersson i Nässja mellan Småland och Halland när Sveriges Radio är på besök 2005.

De första rapporterna om elavbrott kom på lördagseftermiddagen 8 januari 2005. Några timmar senare saknade 730 000 hushåll ström. Stormen Gudrun var det mest förödande ovädret i modern tid. Framförallt drabbades Gotland, Småland, Halland, norra Skåne och Blekinge samt södra Västergötland av stormen.

Den högsta medelvindsstyrkan mättes på Hanö utanför Blekinges kust,  33 meter per sekund. På samma plats mättes även de kraftigaste vindbyarna på 42 meter per sekund. Men även inne i skogrika Småland, i både Ljungby och Växjö, mätte man vindar uppemot 33 meter per sekund.

Stormen Gudrun fällde 250 miljoner träd. Detta motsvarar ungefär ett års avverkning. Det var just fallande träd som låg bakom de flesta dödsfallen och skadorna. Minst 14 personer dog på grund av stormen och många skadades.

Stormen skadade 30 000 km ledningsnät. Tusentals personer hjälpte till i uppröjningsarbetet.

– Det känns frustrerande och lite jobbigt. Men det är en bra sammanhållning, det är många frivilliga som jobbar här. Alla vill hjälpas åt för att vi ska få tillbaka strömmen, berättade Margareta Björk i Agunnaryd, söder om Växjö.

Många vägar var spärrade, tåg ställdes in och telefoner slogs ut. I vissa områden blev många isolerade i sina hem. Många äldre tvingades även evakueras från sina hem. 20 dygn efter stormen var fortfarande 12 000 personer utan el och för vissa dröjde det månader innan de fick tillbaka elen.

– Det var ju inget man ville uppleva. Men tänker man tillbaka så har stormen också gett mycket till bygden, bland annat bättre sammanhållning. Dessutom har vi fått mycket el nedgrävt, det är positivt, säger Ingemar Nilsson i Agunnaryd när Sveriges Radio återvände till byn 10 år efter att stormen drog fram.

Stormen Gudruns totala kostnad för samhället låg på nästan 21 miljarder kronor, skogens skador dominerade kostnaderna.

Det var den norska vädertjänsten som namngav stormen efter en praxis som säger att varannan orkan namnges med ett kvinnonamn och varannan med ett manligt namn. Svenska medier tog snabbt till sig namnet Gudrun.