Nekades jobb efter uppgifter från Säpo
I ytterligare tre fall har uppgifter från säkerhetspolisen lett till att personer inte har fått arbeten som de har sökt eller blivit utsatta för en pressande övervakning. Det framgår av en granskning som Registernämnden har gjort på uppdrag av regeringen.
Ännu en granskning har offentliggjorts om hur personer har drabbats i sina arbetsförhållanden av att Säkerhetspolisen, Säpo, har lämnat ut uppgifter om dem.
Registernämnden har granskat 76 fall mellan 1945 och 1969. I tre av de här fallen bedömer registernämnden att uppgifter ur Säpos register har påverkat ett anställningsförhållande på ett uppenbart orimligt sätt.
Släktanknytning
– I två av de här fallen ansåg vi att en släktanknytning hade föranlett att de inte fick det arbete de sökte. Fram till 1969 var det så att en släktanknytning kunde medföra att man inte fick en plats. Det skulle i så fall vara en anknytning till en kommunistisk organisation, säger Carl-Anton Spak, ledamot och utredare i Registernämnden.
Det tredje fallet rörde en utredning om en kadett på krigsskolan i Karlberg där man från de militära myndigheternas sida ifrågasatte om han var pålitlig. En utredning av Säpo i början av 1950-talet ledde till att Säpo skrev till den militära underrättelsetjänsten att det inte fanns något som talade mot den unge mannen. Ändå sattes han under övervakning så han kände sig så pressad att han slutade själv.
Varför övervakades kadetten?
– Det hade varit en artikel i Expressen som sa att det på försvarets läroverk i Uppsala fanns en person som var kommunist och om han blev officer så småningom kunde han bli farlig, säger Carl-Anton Spak.
Registernämnden bedömer alltså att kadettsergeanten och de andra två påverkats på ett orimligt sätt av att Säpo lämnat ut uppgifter om dem. De tre har nu möjlighet att vända sig till regeringen för att få skadestånd. I tidigare, liknande fall som gällt åren efter 1969 har ett tiotal personer fått 100 000 kronor var.
Jenny Waldem
jenny.waldem@sr.se