Sametingsledare kritiserar norska regeringen
Renbetesförhandlingarna bör återupptas. Den uppmaningen riktar nu Sametingets ledande företrädare i Norge och Sverige till statsministrarna i respektive land. Samtidigt ifrågasätts norska regeringens agerande.
Sverige och Norge har inte kunnat enats om ett nytt avtal som ska reglera renbetet på ömse sidor om riksgränsen. Den svenska regeringens inställning är därför att det är lappekodicillen från 1751 som ska gälla, medan norska regeringen vill att konventionen från 1972 ska förlängas fram till en ny konvention blivit klar.
- Renbetesförhandlingarna har kollapsat och det är en situation som vi tycker är mycket beklaglig och vi önskar att statsministrarna ska engagera sig i saken, säger Sven Roald Nystö.
Ny lag
Den norska regeringen har föreslagit en ny lag som innebär att renbeteskonventionen från 1972 fortfarande ska gälla i Norge. Men det här förslaget ifrågasätter nu norska sametingspresidenten Sven Roald Nystö och sametingets styrelseordförande i Sverige Lars Anders Baer.
- Det finns en rad betänkligheter med förslaget, säger Nystö.
I en skrivelse till de båda ländernas statsministrar beskriver Nystö och Baer förslaget som ett ensidigt tilltag som försämrar förhandlingsklimatet och försvårar framtida lösningar. I skrivelsen påpekar Nystö och Baer också att förslaget kan få konsekvenser för den sedvanerättsliga och folkrättsliga grunden för renbete över gränsen.
Lappekodicillen
Nystö och Baer hänvisar också till Jokkmokksdeklarationen där de nordiska sametingen och de ryska samerna uttalade att lappekodicillen från 1751 är ett viktigt erkännande av samerna som ett folk utan hinder av riksgränserna. Nystö och Baer uppmanar i sitt brev slutligen att statsministrarna ska ta initiativ till att förhandlingarna återupptas med sametinget i en central roll.
- Vi vill tillföra ett förhandlingsklimat där det inte blir en landskamp mellan Norge och Sverige. Det här är en samisk sak som vi med tradition i historien och med den anda som finns i Jokkmokksdeklarationen, nämligen att vi samer själv ska hitta lösningar på våra interna problem. Här har vi en ny möjlighet att det är det vi ber statsministrarna att lägga till rätta för, säger Nystö.
