Första mötet med jordens inre
En spektakulär djuphavsborrning utanför Japan ska ge nya kunskaper om jordbävningar. Från ett fartyg ska forskare för första gången borra sig ner genom jordskorpan och ta upp prover från manteln. Så djupt ner i jorden har man aldrig tidigare tittat.
--Det är en gammal dröm för alla geologer, att kunna borra igenom jordskorpan och ner till manteln, säger Jan Backman, maringeolog på Stockholms universitet.
Det är ett spektakulärt forskningsprojekt som nu förbereds för fullt inom ramen för ett internationellt djuphavsborrningsprogram. Japan har byggt ett splitternytt forskningsfartyg som heter Chikyu och det ska användas som plattform för att borra ner i jordens inre.
112 meter högt torn
I mitten av fartyget finns en ställning som reser sig som ett 112 meter högt torn och därifrån ska man sänka ner rör till havsbotten med en borr fäst i änden som sen gräver sig ner ytterligare flera kilometer.
Nu i juni ska fartyget testas, och sommaren 2007 startar borrningarna och då börjar man i ett känt jordbävningsområde. Syftet är att borra sig ner i en zon där dom stora jordplattorna rör sig mot varann för att därifrån ta upp prover.
Förutsäga jordbävningar
Forskarna ska studera bergarterna, analysera flödet av vatten i själva jordskorpan och vattnets kemi. Allt för att bättre förstå dom grundläggande geologiska processerna. Man hoppas också kunna använda borrhålen för att förutsäga jordbävningar. Tanken är ett varningssystem där man för ner seismografiska och tryckmätande instrument genom borrhålen som sen levererar data.
Borrningarna innebär att forskarna får en unik titt in i jordens inre. Sedan tidigare har man hittat bakterier på tre kilometers djup under havsbotten, nu får vi veta om det även kryllar av mikroorganismer så djupt ner som sju kilometer. Ett liv som kan likna det ursprungliga på jorden, men svårigheten är att få upp rena prover som inte blandas med material från havsbotten.
Mycket är okänt
Jan Backman ser fram emot resultaten, eftersom så litet är känt om jordens inre.
– Vi vet fortfarande ganska lite om de processer som sker på jorden. Jag tror till exempel att man vet mer om planetens mars yta än om världshavens bottenyta.
