Sökandet efter döda från DC 3:an avbryts

Fyra av de åtta besättningsmännen som fanns ombord på DC 3:an är fortfarande borta.

Några nya spår efter dem har inte påträffats under de två veckor som marinen har undersökt ett stort område på sjöbotten kring haveriplatsen nordost om Gotland.

– Vi har sökt i ett så stort och rimligt område som vi tycker att vi kan göra. Vi har inga fler spaningsuppslag och vi kommer att rekommendera överbefälhavaren att vi nöjer oss nu och avslutar arbetet, säger Claes Lundin, som är ansvarig för räddningsoperationen.

Det skulle innebära att man inte kommer att hitta kvarlevorna av de fyra som ännu inte funnits?

– Inte som det ser ut nu. Vi har inga spår efter dem och har inga idéer om var vi ska söka. Vi kanske får lämna det så här, säger han.

Området som två av marinens minjaktsfartyg är lika stort som över 2 000 fotbollsplaner och ligger söder om nedslagsplatsen.

Man har sökt efter föremål ner till tre decimeters storlek och inom området har man inte funnit något som tillhör DC 3:an.

Däremot har man sett stora spår på havsbotten efter trålar från fiskefartyg, vilka skulle kunna ha fört bort eventuella kvarlevor ur området, berättar Magnus Ström, fartygschef på minjaktsfartyget Styrsö.

– Det skulle mycket väl kunna vara så, säger Magnus Ström.

Är det något annat som kan göra att de kunde ha försvunnit naturligt från området om de funnits här en gång?

– Vi har inte så mycket strömmar i Östersjön, men det skulle kunna påverka att det försvinner med väder och vind, säger han.

En stor storm skulle också ha kunnat föra dem vidare?

– Ja, kanske, säger Magnus Ström, fartygschef minjaktfartyget Styrsö.

Det som återstår i arbetet kring den nerskjutna DC 3:an, om ÖB beslutar att inte fortsätta sökandet, är att hämta upp en del tidigare hittade föremål, som man hoppas ska ge svar på vad som hände med planet från det att det blev beskjutet till dess att det slog i vattnet.

– Det är händelseförloppet och vad som har hänt från beskjutningen till nedslaget i vattnet man kan veta mer om. Man vill veta om planet var kontrollerbart eller inte, säger Claes Lundin.

Kommer man att kunna få svar på frågorna?

– Vissa frågor kommer man att kunna få svar på, men det kommer att vara många frågor kvar, säger Lundin.

Marinen räknar med att vara klar med arbetet i sommar.

När beslutet togs att man skulle bärga planet sades det också att det måste göras inom en rimlig kostnad. Det tycker Claes Lundin att man levt upp till.

– När vi började med detta i augusti 2003 och fram till vi slutar i sommar handlar det om mellan 10-15 miljoner kronor. Det är en rimlig portion pengar för den här typen av verksamhet. Det har gett oss utbildning också för det är en verksamhet, som vi inte har tid och möjlighet att öva i andra sammanhang. Det är väldigt nyttigt för oss, säger Claes Lundin.

Margita Boström
margita.bostrom