Ökat samarbete ska ge bättre vägar

Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö vill bland annat ha med arkeologer redan från början när nya vägar ska ritas.

– Jag tycker att de ska in i ett väldigt tidigt skede och vara med redan när man gör de första skisserna för att se hur man ska lägga en väg, för att så mycket som möjligt utforma den efter det historiska sammanhang som finns. Och tar med det i ett mycket tidigt skede, innan man har börjat projektera och rita, säger Ingemar Skogö.

Det är inte sällan det har blivit konflikter när nya vägar ska byggas, det kan handla både om fornminnen och om själva landskapsbilden. Snabba vägbyggen ska samsas med noggranna arkeologiska utredningar.

Diskussioner kommer sent
Problemet har enligt Ingemar Skogö varit att man oftast först dragit skisserna för vägen och först därefter, alldeles för sent, tagit diskussionen om kulturvärdena.

Ett sådant exempel är när Öresundsbron skulle byggas.

– Det var mycket diskussioner under Öresundsbro-bygget och mycket utgrävningar, framför allt på den svenska landsförbindelsen. Det var ju ganska snabba tidsplaner och vi hann inte alltid i förväg exakt diskutera igenom hur man skulle lägga upp det hela. Jag tror att en lösning på de problem som alltid finns är att så tidigt som möjligt få igång en diskussion, säger Ingemar Skogö.

Blir vägarna dyrare i och med detta samarbete?

– Nej det tror jag inte, jag tror faktiskt att de blir billigare. Det är bättre att ta in de här aspekterna i ett tidigt skede och då blir det både bättre från vägsynpunkt och bättre från kulturhistorisk synpunkt. Det är därför vi vill fördjupa det här samarbetet.

Vägarna en del av kulturmiljön
Vägverket kommer nu att anställa personal med kulturhistorisk bakgrund och hoppas också på gemensamma forskningsprojekt med Riksantikvarieämbetet för att till exempel lyfta fram de många fynd som faktiskt görs vid vägbyggen.

Sedan år 2000 har Vägverket lagt ner nästan en miljard på utgrävningar.

Vägarna i sig borde också kunna ses som en del av kulturmiljön om man utformar dem rätt, menar Ingemar Skogö.

Han får medhåll av riksantikvarien Inger Lilliequist som medger att även kulturvårdarna kan behöva öka sin förståelse för ekonomi och samhällsplanering.

– Vi har kanske tyckt att det har varit väldigt problematiskt, vi har inte förstått hur ett vägbygge går till, vi har inte varit med i projekteringen, utan har kommit in alldeles för sent. När det är snabba ryck och brandkårsutryckningar och grävskoporna hänger över oss, så kanske vi ine riktigt kan bedöma läget riktigt bra, säger hon.

Hur tror du att trafikanten kommer att se med egna ögon att det är ett fördjupat samarbete med Vägverket och Riksantikvarieämbetet?

– Det kan ju vara så att det är ett intressant landskap där kanske inte vägen går spikrätt rakt fram, utan att den böljar sig fram i ett spännande landskap. Man kanske uppfattar variation, man kanske uppfattar samhällen eller samband i landskapet, säger Inger Lilliequist.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se