Renbeteskonflikten har strandat

Konflikten gäller hur stora betesområden svenska samer ska ha rätt till på den norska sidan.

Den betesgränsen som ritades på en karta 1972 har stått många samebyar dyrt. Renarna förstår inte kartgränserna, vandrar över, och samebyn får böta när renarna går in på förbjudet norskt område.

Eftersom förhandlingsdelegationerna inte har lyckats komma överens om ett nytt avtal är det den gamla Lappkodicillen från 1751, med större betesområden i Norge för de svenska samerna, som nu träder i kraft igen. Det säger sameminister Ann Christin Nykvist.

Men det norska Stortinget har en annan uppfattning och jobbar med ett lagförslag, som innebär att den senaste renbeteskonventionen från 1972 ska gälla på norska sidan och den inskränker på de svenska renarnas rätt att beta i Norge.

- Jag ska inte tolka vad norrmännen vill och står för. Vi har gjort en analys från svensk sida, vi har gjort bedömningen att det är kodicillen som gäller. Och jag är öppen för att, när som helst, sätta mig vid förhandlingsbordet med den norska lantbruksministern.

Sameministern Ann-Christin Nykvist säger att om man från norsk sida stoppar svenska samer från renbete i Norge med hjälp den nya lagen, så får man pröva saken i domstol.

- Om det skulle hända att svenska samer möter den reaktionen, finns det former för en rättslig prövning. Då blir det en norsk domstol som får pröva vad den här norska lagen är värd, säger Ann-Christin Nykvist.