Professor: Fler barn kan räddas till livet

1:50 min

Trots stora medicinska framsteg inom hälso- och sjukvård minskar inte antalet dödfödda barn. 456 döda barn föddes i Sverige 2014. 

        

– Jag önskar att man hade tagit min oro mer på allvar och gjort mycket tätare kontroller eftersom jag hela tiden hade en oro, Märta Lycken vars pojke Elias dog i vecka 37.

Vad skulle det betyda för dig om det fanns mer svar på den här frågan?

– Mycket. När jag blev gravid igen så hade inte jag en aning om vad jag skulle oroa mig, för jag var orolig för allt. Elias hade ju dött av inget. Det hade hjälpt mig om jag hade haft någonting som jag visste att det var det som gått fel, berättar Märta Lycken för Ekot.

Sverige är lågt drabbat jämfört med världen i övrigt då det gäller dödfödda barn. Men det finns möjligheter att minska andelen barn som dör även i ett land som Sverige.

För att det ska ske behövs mer forskning men också att man genomför så kallade nationella audits, menar Ingela Rådestad, barnmorska och professor vid Sophiahemmets Högskola i Stockholm.

En audit, motsvarande de som görs i många delar av Europa då man utreder alla dödsfall och försöker finna möjliga undvikbara dödsfall, är en väg framåt.

Den kunskap som tas fram i denna granskning kan återkopplas till sjukvården och då kan en del framtida dödsfall förebyggas.

Några sjukhus i Sverige, framförallt i Stockholm, har på ett systematiskt sätt granskat uppgifter om de dödfödda barnen för att få en säker förklaring till deras död.

Men det räcker inte för att få en övergripande bild av problematiken, menar Ingela Rådestad. Den måste var baserad på information kring kvinnor i städer respektive glesbygd och alla dödfödslar i Sverige.

– Jag vill att vi ska titta på de här siffrorna och inte acceptera att 456 barn dör som det gjorde 2014, säger Rådestad.

Vidare menar professor Ingela Rådestad att det finns en en rad konkreta punkter där sjukvården behöver bli bättre, för att kunna rädda fler barn till livet:

  • Mer kunskap om tidiga tecken på att ett ofött barn mår dåligt.

  • Mer kunskap om fosterrörelser.

  • Mer kunskap kring handläggandet av graviditerer i slutskedet.

  • Mer kunskap kring tidpunkten då en förlossning bör sättas igång då graviditeten är överburen.

– Vi måste också på ett systematiskt sätt granska alla intrauterina dödsfall i Sverige under den senaste 5-10 års perioden. Efter det kommer vi att ha kunskap om vad vi ska göra, och då är jag fullständigt övertygad om att vi kommer att få ner siffrorna, berättar Ingela Rådestad.