Hela intervjun med Madelene Eriksson

7:12 min

För tre år sedan spelade Madelene Eriksson i hockeyns högsta serie. Och hon spelade också flera matcher för damkronorna. Karriären var på väg uppåt och hon och hennes lag Linköping spelade semifinal mot Modo. Men så hände det som skulle förändra hennes liv. Hon fick ännu en hjärnskakning efter en tackling mot huvudet.

– Jag vet att jag är på väg till omklädningsrummet. Jag känner att jag inte alls mår bra, så jag sätter mig ner och ber om hjälp. Sen vet jag inget mer.

Det svartnar för Madelene Erikssons ögon. Hon åker ambulans till sjukhuset och blir inlagd med hjärnskakning. Minnen är svaga, men efter några dagar åker hon till sin lägenhet. Täcker fönstrerna och vilar i det mörka rummet.

– Jag förstod ganska fort att det här är inte bra. Det kan ha varit droppen, nu är karriären över.

Och hon fick rätt. I mars 2012 spelade Madelene Eriksson sin sista hockeymatch. Men tacklingen mot huvudet för över två år sedan påverkar hennes liv långt utanför hockeyrinken än idag. Hon jobbar inte, är ljud- och ljuskänslig och hjärnan blir trött efter någon timmes koncentration. Men trots det minns hon hockeylivet med glädje.

– Hockeyn har gett mig så otroligt mycket. Jag har fått en utbildning i USA och jag har fått representera mitt land Sverige. Så, nej, jag ångrar inte att jag spelade hockey.