Genustisdag

Genusvetaren: Vi bygger vår förståelse av världen på kön

2:53 min

I år gör ordet "hen" entré i Svenska Akademins ordlista. Ett könsneutralt pronomen som väcker starka känslor. Genusvetaren förklarar varför.

Redan på 60-talet väcktes idén om ett könsneutralt pronomen i det svenska språket. Inspirationen kom från finskan där ordet "hän" fyllde samma funktion. Men motståndet har varit massivt.

– Det blir kontroversiellt i mångas ögon eftersom det är så viktigt med uppdelningen av kön för många. Vi bygger vår förståelse av värden på kön, förklarar genusvetaren Sarah Ljungquist.

Sett ur det perspektivet skulle ordet "hen" kunna ifrågasätta den könsuppdelningen, men så behöver det inte vara, hävdar Sarah Ljungquist. Hon menar att det istället kan ses som ett praktiskt tilläggspronomen som kan användas i texter där både män och kvinnor åsyftas, för att slippa skriva "han och hon" eller "henne eller honom".

Det finns också exempel på lagar som fortfarande gäller men där texten inte har ändrats på många år.

– Det finns en skrivning i polislagen, paragraf nio, och där står det att när en polisman får kännedom om ett brott skall han lämna rapport till sin förman. Och det här är alltså en fortfarande gällande lag, men om man läser vad som står där så är det förfärligt.

Sarah Ljungquist är genusvetare och litteraturvetare på Högskolan i Gävle, och varannan tisdag besöker hon förmiddagen för att tala om ett aktuellt ämne.