Staffan Sonning om Grekland: Motståndet lär bli starkt

1:38 min

Det gick ingen lång stund efter att eurozonens finansministrar godkänt Greklands förslag till överenskommelse innan det kom brev från både Internationella valutafondens chef Christine Lagarde och Europeiska centralbankens chef Mario Draghi.

De förklarade att det grekiska förslaget duger som en utgångspunkt för fortsättningen – men att det saknas detaljer om hur reformerna ska gå till och att det dessutom måste kompletteras med ytterligare åtgärder för att det ska bli långsiktigt hållbart.

Det kan möjligen ses som ett sätt att sätta fortsatt press på Grekland. Det ger ändå en tydlig bild på att dagens överenskommelse inte är ett slut på någonting utan istället en början på mycket svårare förhandlingar.

Grekland har nu fyra månader på sig att visa handlingar bakom orden i dagens överenskommelse. Samtidigt ska den grekiska regeringen inleda förhandlingar om den riktigt stora frågan för Greklands ekonomiska framtid: hur landets enorma skuldbörda ska kunna lättas.

Alla begriper att ett land som Grekland inte klarar en statsskuld som nu är uppe i 175 procent av BNP. Det vill säga tre gånger så mycket som ett euroland egentligen får ha.

Eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem, antydde i eftermiddags att euroländerna kan komma att överväga om Grekland framöver skulle kunna få skuldlättnader.

Det förutsätter dock att Grekland under de kommande fyra månaderna visar att de menar vad regeringen nu har utlovat och att de dessutom klarar av att genomföra det.

Moståndet lär bli starkt inom landet när det gäller en del av de föreslagna reformerna.