Kritik mot Sverige i Amnestys årsrapport

1:52 min

Sverige får kritik i Amnesty Internationals årsrapport. Bland annat ifrågasätter man att Sverige inte har infört FN:s definition av tortyr i straffbalken.

Enligt Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty Sverige, är det här viktigt eftersom att det kan finnas människor i Sverige som i andra länder har gjort sig skyldiga till tortyr och krigsbrott.

– Då är det naturligtvis så att de personerna inte ska "komma undan" ett ansvar på grund av att de nu befinner sig i ett land i vilket tortyr inte finns som ett kriminaliserat brott i lagstiftningen, säger Madelaine Seidlitz.

Vidare får Sverige kritik för tidigare fall där man litat på diplomatiska försäkringar när personer utlämnas till länder där de riskerar tortyr. Där nämns bland annat fallen Agiza och al-Zari, som 2001 utlämnades till Egypten via CIA.

– Det är ju fortfarande så att ingen svensk regering har sagt att man aldrig, aldrig kommer att använda sig av diplomatiska garantier eller försäkringar, vilket man då gjorde när det gällde Agiza och Al-Zari. Så det är fortfarande ett krav från Amnesty, att Sverige ska säga att vi aldrig kommer att använda oss av den "garantin", säger Madelaine Seidlitz.

Man uppmärksammar även problemet att rasistiska och extremistiska organisationer fortsätter att verka i Sverige, men Madelaine Seidlitz vill inte svara på om bästa lösningen är att förbjuda den typen av organisationer.

En ytterligare punkt rör problemet med att många våldtäktsutredningar i Sverige läggs ner. Regeringen har tillsatt en utredning om polisens hanteringar av våldtäktsärenden, och det är något som Amnesty välkomnar.

– Det man kan se är att det är väldigt stora skillnader i antalet anmälda våldtäkter och antalet som slutligen leder till åtal. Det finns ju en väldigt stor samsyn att det är något man måste titta vidare på, säger Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty Sverige.