Fri entré oroar privata museiägare

4:00 min

Regeringens förslag om fri entré är ett försök att nå de som inte går på museum. Men det finns en oro för att privata museer kan konkurreras ut.

– Jag tycker att det är fullständigt hål i huvudet. Det finns ingen ökad integration, inga nya besökare kommer till i någon större volym. Det som händer är att man subventionerar den publik man redan har. Och sen vrider man hela konkurrensen ur led. Vi konkurrerar ju om människors tid. Är det ena stället gratis och det andra kostar pengar är det otroligt olyckligt ur ett konkurrensperspektiv, säger Jan Broman, grundare av Fotografiska i Stockholm.

Det råder privat museiboom i Stockholm. Fotografiska, ABBA The Museum och Artipelag är tre nystartade museer i privat regi som på kort tid har blivit några av de mest välbesökta i länet. Samtidigt vill regeringen införa fri entréavgift på ett antal statligt ägda museer i landet, men det är ännu oklart när det skulle träda i kraft. Tanken med Fri entré-reformen är att tillgängliggöra kulturen och att locka de som vanligtvis inte går på museum. Den typiska museibesökaren nu är en kvinna i övre medelåldern som bor i storstaden. Men enligt Jan Broman är inte fritt inträde en garant för att nå nya målgrupper.

– Det går inte att tro att man når nya målgrupper bara för att man gör det gratis. Det handlar om att inkludera människor och att skapa program som man känner igen sig och vill delta i. Då får du människor att komma. Men att tro att man genom att göra en ganska elitistisk verksamhet gratis kan locka nya typer av gäster är ganska naivt, säger han.

Men på det privata museet Bonniers konsthall har man har valt att ta bort entréavgiften helt. Sara Arrhenius är chef där och delar inte Jan Bromans åsikt. Hon menar tvärtom att man genom att införa fri entré kan göra konsten tillgänglig för en bredare publik och skapa ett ökat intresse för kultur.

– Vi jobbar ju med ny, ung konst som folk oftast inte känner till. Att sprida den konsten till en bredare publik är det vi brinner för och vi kände att det här med fri entré var ett väldigt viktigt steg för oss att ta. Vi vill ge publiken en möjlighet att komma hit utan att behöva fundera på om de ska betala entréavgift eller inte och faktiskt öppna dörrarna. Att vi har fri entré betyder inte att besökare väljer bort andra museum som har entré för vi har alla väldigt olika profil. Jag tror att det är ett sätt att stimulera och skapa intresse och stödja kultur. Och det behövs, säger Sara Arrhenius.

Regeringens föreslagna fri entré-reform har kritiserats. En invändning är att fri entré skulle strida mot konkurrenslagstiftningen eftersom det kan leda till prisdumpning. Men Angelo Skog vid Konkurrensverket menar att de inte har några synpunkter på förslaget eftersom det är ett myndighetsbeslut. Enligt honom finns det ingenting i förslaget som strider mot konkurrenslagstiftningen.

– Däremot kan ju vi se om förslaget påverkar konkurrensen på marknaden, i så fall kan vi välja att tillskriva regeringen och departementet och påtala problemen. Men i dagsläget är det för tidigt att säga om det har fått några effekter, säger Angelo Skog.

Förslaget om fri entré är egentligen inget nytt. 2005 infördes fri entré på 19 statliga museer i Sverige av den Socialdemokratiska regeringen och de hade aldrig haft så många besökare som under den tiden. Det visar en rapport från 2013. Museerna fick alltså fler besökare när de tog bort entréavgiften, men det är svårt att veta om man faktiskt lyckades nå målet; att locka de som vanligtvis inte går på museum. Det säger Erik Peurell vid Myndigheten för kulturanalys.

– Vi säger i rapporten att det inte finns några belägg för att fri entré har någon effekt att locka besökare som annars sällan går på museum, men vi har heller inte hittat något som bevisar motsatsen. Det vi kan visa är att fri entré ger fler besökare men sen vilka de är vet vi inte så mycket om, säger han.