Kritiserade grisförsök godkändes utan större efterforskningar

2:31 min

Den Djurförsöksetiska nämnden godkände det kontroversiella försöket att bland annat fixera suggor, utan att veta hur många djur som var med i försöket. De förstod inte allt suggorna skulle utsättas för.

Ledamoten professor Lars Magnus Bjursten, som beredde ärendet säger att antalet djur inte stod med i ansökan de godkände.

– Nej. Vad jag kommer ihåg vad det beskrivet i antal besättningar och att det var under en mycket begränsad tid.

I branschorganisationen Svenska pigs ett-åriga försök, som avslutades i december, var 4 400 suggor på 12 olika gårdar med. Under det året födde de runt 100 000 kultingar.

I försöket, det så kallade Djuromsorgsprogrammet, testade de bland annat att fixera suggor i fem dagar bakom gallergrindar och att stänga in suggor i små bås i upp till sju dagar. Suggorna kunde då bara stå och ligga men inte vända sig.

Svenska Pig hoppas att det på så sätt blir färre kultingar som kläms ihjäl av suggorna de första levnadsdagarna och att det förhindrar att suggor blir påhoppade av andra vid insemineringen.
Men deras ansökan om djurförsök står det inget om fixering.

Det står "begränsa suggans rörelsefrihet" och "suggor ska kunna hysas i liggbås". Frågan är om professor Lars Magnus Bjursten och de andra i nämnden helt förstod vad det skulle innebära för suggan.

– Till en viss del, nämligen så som det är beskrivet i ansökan. Jag vet inte om alla av nämndens ledamöter hade förstått det.

Hade du det?
– Det kommer jag inte ihåg.

Kritiker av försöken i Djuromsorgsprogrammet säger att suggans hälsa kan påverkas negativt om hon stängs in på det här sättet. Men i Svenska Pigs ansökan står det "ingen negativ påverkan på djuren bedöms uppstå".

Djurförsöksetiska nämnden fattade beslutet att godkänna ansökan utan diskussion. Och nämnden hade inte gjort några större efterforskningar utan gått på vad som stod i ansökan, säger professor Lars Magnus Bjursten som alltså var den som beredde beslutet.

– Vi gjorde inte några andra efterforskningar, om jag kommer ihåg rätt, än en kort intervju med försöksledaren. När vi läste den här ansökan fann vi inte anledning att penetrera det här djupare utan det såg ut som ett ganska harmlöst försök, där det mer var en formalitet att ha en djuretisk prövning för att få genomföra detta.

Försöket kritiseras också för att vara ovetenskapligt. Bland annat av flera forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som säger att det inte går att dra några vetenskapliga slutsatser av det.
Professor Lars Magnus Bjursten försvarar ändå beslutet som Djurförsöksetiska nämnden i Lund fattade. Den enda motivering som går att läsa i beslutet är ordet "godtagart".

Vad menas med det?
– Att vi bedömer att djurens eventuella lidande är försvarbart med tanke på det allmännas intresse utav att få fram informationen, för det är så det står i instruktionen till den etiska nämnden.