Professor vill granska beslutet att tillåta fixera grisar

2:07 min

Djurförsöksetiska nämnden i Lund borde inte ha godkänt det så kallade Djuromsorgsprogrammet där tusentals djur ingått och där suggor fixerats längre tid än lagen tillåter. Det säger Bo Algers, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som vill överpröva om nämnden gjort något formellt fel.

Han kritiserar framförallt att nämnden sa ja till Djuromsorgsprogrammet utan att veta hur många djur som ingick.

– Jag tycker det är väldigt anmärkningsvärt därför i allt arbete med försöksdjur så har man att följa principen om att använda så få djur som möjligt, säger Bo Algers.

Djurförsöksetiska nämnden i Lund godkände branschorganisationen Svenska Pigs ansökan om att få bedriva djurförsök i grisstallar utan att ta redan på hur många djur som ingick. I det ettåriga försöket, som avslutades i december, var 4 400 suggor på 12 olika gårdar med.

Under det året födde de runt 100 000 kultingar. I försöket, det så kallade Djuromsorgsprogrammet, testades bland annat att fixera suggor i fem dagar bakom gallergrindar vid grisfödsel för att se om det kan göra att färre spädgrisar kläms ihjäl.

Suggorna kunde då bara stå och ligga men inte vända sig. Djurförsöksetiska nämnden säger att de bedömde försöket som ganska harmlöst och att den djuretiska prövningen mer var en formalitet. Något som SLU-pofessorn Bo Algers inte håller med om.

– Jag vet inte om Djurförsöksetiska nämnden är hemmablind men att bura in djur tycker inte jag är harmlöst utan det här vittnar ju om en syn på djur som blivit allt mer mekaniserad.

Tycker du att nämnden gjort något formellt fel genom att godkänna Djuromsorgsprogrammet?

– Jag tycker att det vore intressant att det prövas, säger Bo Algers.

Bo Algers kritiserar också Djuromsorgsprogrammet för att inte vara vetenskapligt. Men försöket har fått projektstöd på en miljon kronor från Jordbruksverket, som också ska utvärdera resultaten under våren.

Gunnar Palmqvist som är djurskyddshandläggare på Jordbruksverket förklarar varför de valt att stötta Djuromsorgsprogrammet.

– Man har från grisnäringens sida varit angelägna om att öka investeringsviljan i landet och stimulera innovativ teknikutveckling. Samtidigt som man har som mål att göra en påtaglig förbättring av spädgrisöverlevnaden och vi har ju ansett att det funnits tillräckliga skäl att medfinansiera en sådan här studie.

Men inte heller Jordbruksverket har känt till hur många djur som ingått i försöket, säger Gunnar Palmqvist. Och han tycker inte heller att det spelar någon roll för deras beslut att bidra med pengar.

– När det gäller beviljande av det här projektstödet så är det inte en intressant uppgift i det sammanhanget.

Varför inte?

– Det är inte Jordbruksverkets fråga utan en fråga för en djurförsöksetisk nämnd att ta ställning till. Sådant tillstånd har man fått för den här studien.

Men SLU-professorn Bo Algers tycker att även Jordbruksverket har ett ansvar att känna till hur många djur som berörs i de försök som finansieras med skattemedel.

– Då bör man ju ha en uppfattning om projektets omfattning och potential att kunna ge vetenskaplig information. De svenska djurskyddsreglerna ska ju baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Verket måste arbeta betydligt mer djuplodande än så att bara lyssna på signaler och sen dela ut skattemedel till den här typen av forskning, säger Bo Algers, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.