Nya uppgifter om Palmemordet väcker uppmärksamhet

Nyheten i P4 Västerbotten om att ett tidigare anonymt vittne nu kan vara identifierat får krimonologen Leif GW Persson att reagera.

Om de tips mannen lämnat till polisen stämmer kan det ställa hela Palme-utredningen på ända, säger han till Aftonbladet.

– Om detta är sant, då jävlar är det tänka om som gäller. Det ställer allt på huvudet, säger professorn till tidningen.

Det handlar om nya uppgifter om vem den så kallade "Skelleftehamnsmannen" var. En person som tidigt gav polisen anonyma tips om mordet på Olof Palme 1986, och som påstod sig sett en tysktalande man med walkie-talkie nära mordplatsen i centrala Stockholm, bara minuter efter mordet.

Som P4 Västerbotten kan avslöja under torsdagen har Palme-gruppen nu tagit kontakt med det socialdemokratiska kommunalrådet i Ånge, Sten-Ove Danielsson. Han tror sig nämligen veta vem mannen och vittnet var.

Leif GW Persson tycker att det är bra att polisen följer upp uppgifterna om den anonyma tipsaren, vars uppgifter han minns mycket väl från utredningen. Till Aftonbladet säger han att det kan vara mycket svårt att fastställa identiteten så här lång tid senare. Särskilt som mannen uppges vara död nu.

Men om uppgifterna han lämnat stämmer kan det starkt påverka Palme-utredningen.

– Det skulle ställa allt på huvudet, även det som jag har skrivit i mina romaner. Stämmer det så är det inte en eller två gärningsmän vi pratar om. Utan då är det flera personer som omringat Palme och hållit uppsikt över honom under mordnatten. Och att mannen skulle prata tyska, det ställer till det, säger Leif GW till Aftonbladet. 

– Jag har alltid gått runt med föreställningen att gärningsmannen är någon som har lokalkännedom om Stockholm, säger Leif GW Persson vidare till tidningen.  

Enligt P4 Västerbotten tror kommunalrådet Sten-Ove Danielsson, som tidigare arbetade som tågmästare inom SJ, att brevskrivaren var hans arbetskamrat inom SJ på 1980-talet.

Kommunalrådet har kollat upp arbetsscheman som visar att arbetskamraten, en man från Ånge, var både i Stockholm under mordnatten och i Skelleftehamn den 5 mars, när det första så kallade Skelleftehamnsbrevet skickades till spaningsledningen och dåvarande spaningsledaren Hans Holmér.

- Det är en hel del som tyder på det i alla fall. Det kan inte ha varit många människor som var i Stockholm på mordnatten och i Skelleftehamn när det här brevet postades, säger Danielsson till P4 Västerbotten. 

Men den här mannen lever inte idag?

- Han lever inte, men det går ändå att gå vidare med det här, säger Sten-Ove Danielsson.