Satelliter ser ökande grönska på jordklotet

10 min

De flesta halvöknar och halvtorra eller semi-arida områden i världen blir allt grönare, fått allt mer växtlighet. Det berättar Rasmus Fensholt som arbetar med så kallad fjärranalys av satellitbilder på Köpenhamns universitet. 

Tusentals satellitbilder från de senaste trettio åren, från början av 1980-talet visar denna förgröning. Det gäller dock inte överallt, vissa områden blir torrare som till exempel delar av USA men generellt sett ökar den så kallade gröningen, enligt Rasmus Fensholts nya satellitbildsanalyser. Det överensstämmer med tidigare studier. Fensholt var huvudförfattare till en studie från 2012 där han samarbetade med en grupp internationella forskare, bland annat från Lunds universitet.

Världens största öken, Sahara, gränsar i söder till Sahelområdet, ett brett halvtorrt bälte som löper tvärs över Afrika, från öst till väst kust till kust. Att just Sahel blivit grönare menar Fensholt beror främst på ökande regn i området de senaste decennierna, men orsakerna kan se olika ut på olika platser.

Men de här forskningsresultaten har fått svårt att få genomslag hävdar Rasmus Fensholt, och han tror att det har en historisk förklaring.

Han är själv 45 år och växte upp med tv-bilderna på 1970 och 1980-talen med torka och massvält i Sahel. Det är bilder som lever kvar och han tror att många idag kopplar ihop global uppvärmning med ökenspridning trots att hans resultat visar på att det motsatta sker.

– I min generation har det väl i stort sett varit så att man förbinder global uppvärmning med ökenspridning, men det visar sig att så inte är fallet, säger Rasmus Fensholt.

Elin Enfors på Stockholm resilience center, har forskat om jordbruk, ekosystemtjänster och fattigdomsutveckling i Sahel. Hon säger så här om att berättelsen om en pågående ökenspridning fortfarande lever, trots ny forskning.

– Det här är rätt intressant. Berättelsen om kontinuerlig ökenspridning har blivit väldigt dominerande. Rapporter om ökenspridning och utarmning av jordar kom från Afrika redan på 1930-talet och i och med de katastrofala åren i Sahel på1970 och 1980-talen slog det här verkligen igenom.

Det fick ett enorm uppmärksamhet både i den allmänna opinionen och har lett till en mängd regelverk och konventioner inom FN-systemet.

– Men det har hela tiden funnits en form av motnarrativ. Det har funnits studier som visat andra saker, studier även från Sahelområdet som visat väl förvaltade jordar där man lyckats upprätthålla skördarna, där man inte utarmar resurserna.

Men kan man lita på de studier som säger att halvöknar och andra torra eller halvtorra områden i världen, som till exempel Sahel, generellt blir grönare?

– Ja, det tycker jag att man kan göra. Jag tror inte att det är särskilt kontroversiellt. De har mätt vegetationsindex med hjälp av satellit. Men för att förstå vad det här betyder på marken måste man ner och koppla det här till lokala studier för att få en bild av bland annat vilken vegetation som förändrats, om växtsäsongen blivit längre, om det blir grönare där folk odlar? Man måste förstå hur den så kallade gröningen manifesteras på marken och vad den betyder för folk. Annars säger inte den här globala analysen så mycket.

-Ska man inte bli glad för att det blir grönare?

– Jo, någon form av försiktig optimism kanske man kan tillåta sig.

Det är väl bättre om det blir grönt än om det inte blir grönt?

– Jo, det tror jag absolut, men man måste gå på djupet för att förstå vad gröningen betyder. Vi gjorde en studie i norra Burkina Faso där vi såg att det blev mer träd, men det var andra trädarter än tidigare. Träden vi såg var mycket mer torktåliga än träden som växte där för tio år sedan. Träden är anpassade till en annan typ av miljö och bönderna som lever där kan inte använda dem på samma sätt som tidigare, de får ut andra saker av de nya träden. Men fler träd i landskapet kan vara viktiga i sig genom bland annat vattenkontroll och erosionskontroll.

Kan klimatförändringar spela roll för förändingen?

– Det är svårt att säga på grund av den stora variationen. Sahel hade en tydlig våt period på 50- och 60-talen då det regnade mycket och skördarna var höga. Sedan kom de extrema torkorna med svält som följd på 70- och 80-talen. Nu ser vi en återhämtning av regnen men inte till samma nivå som på 50- och 60-talet.

Finns det något cykliskt i Sahel, att det går mellan blöta och torra perioder?

– Ja, det har i alla fall föreslagits att det fungerar på det viset.

Att människor lämnar landsbygden och flyttar till städerna eller till kusterna och kanske överger landsbygden. Skulle det kunna göra att landsbygden i Sahel växer igen, förbuskas och blir grönare på grund av urbanisering?

– Ja, det kan vara så på vissa ställen. Jag tror absolut inte att det är hela förklaringen, men i vissa områden i södra Sudan till exempel har det föreslagits att den gröning man ser där skulle kunna vara en följd av avfolkning på grund av konflikten som varit där. Gröningen kan bero på olika mekanismer, men det är inte gröning överallt, säger Elin Enfors på Stockholm resilience center.