Avhopp drabbar granskning av forskning
Flera ledamöter i de nya etiska nämnderna som ska granska nya forskningsprojekt ur etisk synpunkt, har hoppat av sina uppdrag. Reglerna gör att det kan ta mer än ett halvår att ersätta dem.
På lördagen berättade Ekot att den nya lagen om etisk granskning av forskning får omfattande kritik och nu har flera ledamöter hoppat av sina uppdrag.
En av dem är professor Anders Fasth i Göteborg som avsagt sig sitt uppdrag i den regionala etiska nämnden i protest mot att lagen gör att bedömningarna blir rent juridiska och mindre etiska.
”Lagens bokstav kräver inte det”
– Det var ju det vi befarade att det är lagens bokstav som till sist måste gälla. Jag upplevde i vissa sammanhang att det här behöver vi inte fundera så mycket på, till exempel utformning av patientinformation i vissa detaljer där vi var mer noggranna, därför att lagens bokstav inte krävde detta, säger Anders Fasth.
Anders Fasth var tidigare ordförande i den etiska kommittén i Göteborg. Men när nya lagen infördes byttes praktiskt taget hela kommittén ut och då blev arbetet både tungrott och besluten mer osäkra, anser han.
– Men jag tror man skapade en förfärligt stor osäkerhet istället, därför att det blev en ny arbetsordning med ledamöter som inte var vana vid de olika typerna av de här ärendena. Min bedömning är att det klart har blivit en försämring, säger han.
Viss forskning behöver inte längre granskas
Kritiken riktar sig framför allt mot det faktum att den nya lagen inte omfattar en stor del av den forskning som tidigare etikgranskades.
I många fall kan forskaren själv bestämma om studien ska etikgranskas. Eftersom varje granskning kostar 5 000 kronor är det nu betydligt färre som skickar in sina studier för bedömning.
Kompetensen har förändrats
Ett annat skäl till Anders Fasths avhopp är att kompetensen i de etiska nämnderna har förändrats.
Nu finns fler ledamöter från omvårdnadssidan i de medicinska nämnderna, alltså från vårdvetenskaplig fakultet. Detta trots att den forskningen mer sällan omfattas av den nya lagen.
Ett exempel på sådan forskning som i dag inte längre behöver granskas är intervju-undersökningar med människor som haft svåra livsupplevelser.
– Det är en stor grupp människor. Det heter i lagen att sådan forskning som man har samtycke till, och där det inte finns något syfte att påverka forskningspersonerna, behöver inte granskas, säger Anders Fasth.
”Kan vara integritetskränkande”
– Det kan handla om egen sjukdom eller att man förlorat någon anhörig. Det kan riva upp en rad känslor och vara väldigt integritetskränkande, men eftersom syftet inte är att påverka personen så fallet det inte under lagen, säger Anders Fasth professor i pediatrisk immunologi vid Göteborgs universitet.
Anna Larsson
anna.larsson@sr.se