Terrorismen viktigaste frågan för Säpo
På torsdagen dömdes två män i Stockholm till långa fängelsestraff för att ha förberett terrorristbrott i Irak. Kampen mot terrorismen är för närvarande en av den svenska säkerhetspolisens viktigaste uppgifter, säger Säpochefen Klas Bergenstrand.
Det finns grupper i Sverige som vill använda våld mot de demokratiska strukturerna, säger Klas Bergenstrand.
– Vi vet att det finns personer här i Sverige som arbetar med den typen av plan. Vi vet att det finns personer som stöttar terroristverksamhet i andra länder.
Vilka grupper menar du då?
– De finns små grupper i Sverige som ingår i ett nästan internationellt nätverk, med extremistiska mål, där man förenar religion, våld och makt på ett obehagligt sätt. Det är den typen av grupper som vi måste identifiera och som vi måste se till blir lagförda för den typen av brottslig verksamhet eller att de blir utvisade från Sverige. Den typen av personer ska vi inte ha här.
Du talar om extremistiska islamister, hur många kan det handla om?
– Den siffran redovisar vi inte offentligt, jag vill betona att det är få personer det är fråga om, säger Säpochefen.
Viktigt göra en korrekt hotbild
Ett exempel på att terrorismen har förgreningar till Sverige, enligt Klas Bergenstrand, är den nyligen avslutade terroristrättegången i Stockholm, där två irakiska män anklagats för att ha samlat in pengar som påstås ha finansierat terrordåd i Irak.
Det viktigaste för Säpo och andra säkerhetstjänster är att göra en korrekt hotbild, anser Bergenstrand, som säger att risken annars är att det som skedde i Madrid förra året, upprepas. Det vill säga att personer som polisen inte alls kände till, lyckades genomföra ett sprängdåd som krävde mer än 190 människors liv.
– Det är den risk som alla länder löper just nu, att det finns personer som har de planerna och som med ganska små medel och med en uppenbarligen god samordning, kan genomföra den typen av attentat som enkelt uttryckt leder till massmord, säger Klas Bergenstrand.
Lagförslag om telefonavlyssning
Säpo önskar sig utökade befogenheter i sitt arbete. Det kan handla om buggning, alltså dolda mikrofoner och utökad kontroll av brev och e-post, men framförallt om telefonavlyssning.
Inom kort presenteras också ett lagförslag om rätten att telefonavlyssna personer för att förebygga brott, alltså redan innan det finns några konkreta brottsmisstankar.
Klas Bergenstrand vet att detta är en kontroversiell fråga, men hoppas ändå på nya bestämmelser.
– Vi resonerar också så här att de personer som vi vill nå och kartlägga, det är personer som själv har som främsta målsättning att skada demokratiska fri- och rättigheter. Det tycker vi motiverar den typen av lagstiftning. Det ska ju vara lagstiftning som vi inte uteslutande själva tillämpar. Det måste ju finnas någon form av kontrollorgan, en domstol eller en nämnd. Det ska inte vara något som säkerhetspolisen själv finner är lämpligt det måste ju finnas goda kriterier för det också.
Maria Eksedler
maria.eksedler@sr.se