Karta: Då kommer kommunen till din avloppsbrunn

Under de närmsta åren måste åtskilliga tusen skaraborgare dyrt fixa till sin avloppsrening. Men hur de olika kommunerna jobbar med det här skiljer sig en hel del.

Så är läget i din kommun. Klickbar karta.

P4 Skaraborg har kontaktat samtliga miljöförvaltningar i Skaraborg för att få en bild av hur kommunerna gör för att leva upp till kraven från EU och statsmakten när det gäller enskilda avlopp. Krav som i korthet går ut på att det inte är okej med bara en slamavskiljare - utan det krävs ytterligare rening i nästa steg.

Och har du exempelvis infiltration eller markbädd efter slamavskiljaren så kan i alla fall vara uttjänt.

Bilden är att det i de flesta kommuner finns tusentals enskilda avlopp som inte lever upp till kraven - och där det i regel krävs åtgärder för upp till 150 000 kronor av husägaren. Det finns också fortfarande hushåll i Skaraborg där avloppet släpps rakt ut i naturen utan någon som helst rening.

I kartan här ovanför kan du klicka på din kommun och se hur man jobbar där för att komma tillrätta med detta. Det vi sett är att kommunerna har kommit olika långt, men att frågan är prioriterad överallt.

Med andra ord är det ingen husägare med dåligt avlopp som kommer undan det här - förr eller senare kommer miljökontoret att höra av sig.

Medan exempelvis Tidaholm menar att de redan åtgärdat sina dåliga enskilda avlopp för 10-15 år sedan, så håller kommuner som Lidköping och Götene på att ta fram nya vatten- och avloppsplaner som ska utgöra en grund för hur de ska attackera problemet.

– Det här handlar ju om stora kostnader för den enskilde, så innan vi går vidare vill vi ha en tydlig bild av vilka alternativ som finns för fastighetsägarna, säger Johan Stern som är miljö- och hälsoskyddschef för de två kommunerna.

Han menar ungefär att innan man ställer krav på husägarna är det ju bra att veta om det är på gång någon samfällighetsförening för vatten och avlopp i närheten, eller om det i kommunens översiktsplaner finns tankar om utbyggnad av det kommunala nätet i det aktuella området.

Fasighetsägare som haft möjlighet att ansluta sig till samfällighetsföreningar, men som tackat nej, kan dock redan nu räkna med att bli synade av kommunen.

Skara sticker ut lite grann i det här sammanhanget eftersom man i sin kommande VA-plan har ett kretsloppstänk. I första hand vill Skara jobba för lösningar där urinen separeras och där bajset kan användas till biogasproduktion och gödningsmedel renat från exempelvis tvättmedelskemikalier.

Det kan då exempelvis handla om mulltoaletter eller snålspolande vakuumtoaletter kopplade till tankar.

"Men den nya VA-planen innebär inte att en fastighetsägare kommer att förbjudas att anlägga infiltration/markbädd", förtydligar Christer Haagman, som är miljöinspektör i Skara, via e-post till redaktionen.