Historien vecklar ut sig när Akram Zaatari ställer ut på Moderna Museet

2:30 min

Jag är intresserad av vad de små banaliteterna kan berätta om historien, säger den libanesiske konstnären Akram Zaatari som just nu är aktuell med sin utställning Unfolding på Moderna Museet i Stockholm. Förutom att ha startat ett stort bildarkiv över Libanons inofficiella historia jobbar Akram Zaatari med att samla in bilder, berättelser och historier. Material som ofta utgår från Zaataris uppväxtstad Saida.

Vad kan ett repat negativ berätta om historien? Det är en sådan typisk fråga Akram Zaatari ställer sig inför ett stort svartvitt fotografi av en vacker ung kvinna som tagit sig till Hashem el Madanis studio i Saida 1959.

Hon poserar mot väggen. Uppklädd, med blicken skarpt riktad ut mot oss. Och så över hela ansiktet svarta spretiga streck. Hon hade gått till fotografen utan den svartsjuke makens tillåtelse. Negativen fick mannen inte ut men el Madani gick med på att repa dem med en nål. Men historien tar inte slut där. Den olyckliga kvinnan brände sig till sist till döds - och nu ville mannen ha ett foto som minne. Längtan och aggression hade för alltid smält samman.

Det här är en sådan utställning som man måste ge lite tid. Det visuella uttrycket är återhållet och kräver att man stannar upp för att berättelserna ska veckla ut sig. Fotografen Hashem el Madani har en viktig roll som en länk mellan det förflutna och nuet. Det var han som dokumenterade de där banaliterna som vanliga historiker inte intresserar sig för och som utgör en del av det enorma arkiv Akram Zaatari började bygga upp 1997. Här finns bilder på fotoateljén. På arbetsredskapen för att klara jobbet. Men El Madani dokumenterade också de andra hantverkarna i Saidas gamla kvarter - det som kallas Souken. Också här med lager av berättelser som handlar om krig, exil, och återkomst. Eller bara om att byta inriktning på sin affärsverksamhet för att det krävdes. Hela tiden lågmält. Med fokus på vardagen. Om att sälja franska kvalitetshattar istället för tjeckiska. Bara för att man har koll.

Utställningens sista verk, installationen A letter to a refusing pilot, är mer direkt kopplat till Libanons krig. Det bygger på ett rykte som fick eget liv i Akram Zaataris tonår. Det handlar om den israeliska pilot som vägrade lyda order under bombräderna mot Saida 1982. Istället för att släppa bomberna över en skola tar han en sväng ut över havet och släpper dem där.

Ryktet visade sig vara i stort sett sant när Akram Zaatari började rota i det. Och även om skolan ändå bombades, berättar också den här historien något om individens val. Om att det går att vägra lyda ett omänskligt krigsmaskineri. En handling som i sig har betydelse.