Sand buffert mot stigande vattennivåer i Skåne

5:56 min

Även i Sverige pågår handfast arbete för att anpassa kustområden till klimat i förändring just med hänsyn till stigande vattennivåer. Ett exempel är Ystad Sandskog där stranden förstärkts med sand som pumpats upp från havet.

Det blåser, regnar och är mulet. Vi är på väg att ta en tur på stranden vid platsen Ystad Sandskog. Här kommer några tjejer som ska gå ner och bada.

– Ja de har nog värmt upp sig i bastun här på badanläggningen, säger Mona Ohlson Skoog, kommunens miljö och klimatstrateg.

Det är en jättestor sandstrand här men den blir mindre?

– Ja den varierar kan man säga. Normalt sett blir den mindre och mindre, men vi tillför sand vilket gör att den då blir ganska mycket bredare.

Och det är just därför vi är här, för det här är Sveriges enda projekt där man tar sand i stor skala och lägger på ett annat, strandfodring som det heter, eller hur?

–  Ja det kan nog stämma, vi är fortfarande de enda som gör det. Men jag tror det finns fler som kan vilja göra liknande projekt.

 Vad är det ni gör här då?

– Vi hämtar sand på havsbottnen ute på en stor sandtäkt söder om Sandhammaren, som ligger på sydöstra hörnet av Skåne. Sedan pumpar vi upp det på stränderna så att stranden blir cirka 50 meter bred, från att ha varit kanske 10 meter när det är som värst.

– Sedan låter vi erosionen ha sin gång i den sand vi lägger dit snarare än i den befintliga stranden som finns, säger Mona Ohlson Skoog.

Den erosionen har nu minskat stranden till att idag ha runt 25 meter i bredd, alltså hälften av de 50 meter det blev med hjälp av ett lass ny sand.

Även Löderups strandbad på andra sidan Sandhammaren har vid två tillfällen fått ett rejält tillskott av sand. Att sanden sköljs iväg med strömmarna är delvis en naturlig process. Det har bland annat att göra med att stranden är formad som en bukt, berättar Mona Ohlson Skoog.

Men det hela påverkas också av människors byggande säger hon. Ett exempel är hamnen i Ystad som stoppar upp inflödet av sand hit västerifrån, och bidrar till vad Mona Ohlson Skoog kallar "ett ständigt minus på kontot" och som mätningar sedan 1990-talet har visat.

– Så här är ganska allvarlig erosion i det här området. Det syns inte så mycket uppe på land men det är desto värre under vattenytan. Om man då tänker sig ett framtida klimat med stigande havsnivåer, så har vi ganska stora värden precis ovanför på land.

Och har vi då en långsiktig kontinuerlig påfyllnad av sand som kan fungera som en buffert så är det tänkt att det också ska hjälpa mot stigande vattennivåer. Det här är tänkt som en långsiktig strategi och åtgärd.

Det känns lite avlägset att det skulle bli en dramatisk förändring här med höjda vattennivåer så att något uppe på land skulle hotas. Men är det vad du ser framför dig, eller de som utforskar det här?  

– Ja, just på den här platsen där vi står brukar det ske som värst erosion, i den här delen av sandskogen. Du ser kanske där litet hak på stranden där borta, 10-15 meter från oss upp på stranden. Dit upp brukar det vara vatten. Så här där vi står skulle det ha varit vatten egentligen, om vi inte hade haft strandfodringen. Det krävs så lite: att det skulle vara högvatten och att det sammanfaller med höga vågor, då kan det bryta igenom en sanddyn.

Vad är det för scenarier man tänker sig då för framtiden, hur högt kommer vattnet stiga framöver på den här kuststräckan?

– Vi räknar med scenarier på en global havsnivåhöjning med en meter till år 2100. Men jag är medveten om att det inte kommer att ta slut där utan fortsätta. I bästa fall kanske det bara blir en halvmeter till 2100, men vi måste ändå ta höjd för att det blir en meter. Om vi sedan räknar med ett extremt högvatten ovanpå det så är vi uppe på drygt 2,5 meter. Vi följer Länsstyrelsen i Skåne, som har en rekommendation om att man inte ska bygga något nytt mindre än tre meter över havet.

Vi har haft reportage i Klotet om en man som ville bygga sitt hus på stranden i Ystad, men som då fick veta att marknivån på hans villa måste ligga tre meter över havet.

– Ja precis. Och det är lätt när det handlar om nya bygglov och nya planer, då kan man lägga dem på en säker nivå. Det är värre med de hus som ligger mycket lägre som man har byggt för ett antal årtionden sedan. Sådana har vi rätt så många av här i Ystad.

– I Länsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning för Skåne län så tror jag man kom underfund med att det rör sig om ungefär totalt 23 000 byggnader i hela Skåne, bostäder och kyrkor, som ligger i riskzonen om havsnivån stiger med en meter, säger Mona Ohlson Skoog.