Ny metod förutspår fjällsjöns metanutsläpp

1:41 min

Forskare vid Stockholms universitet har tagit fram en metod att göra långsiktiga uppskattningar av metanproduktionen i våra svenska fjällsjöar, något som tidigare har varit svårt att mäta.

Grunda insjöar och våtmarker är stora producenter av växthusgasen metan, som bubblar upp från sjöbottens sediment. Men det kan vara problematiskt att uppskatta sjöarnas framtida inverkan på den globala uppvärmningen, eftersom metanbubblandet är svårt och tidskrävande att mäta.

Brett Thornton är forskare vid Institutionen för geologiska vetenskaper och har tillsammans med sina kollegor tagit fram en metod för att enklare kunna göra långsiktiga uppskattningar av metanbubblandet. 

– När vi tittade på hur mycket solenergi som kom in i sjöarna under den isfria säsongen såg vi ett starkt samband mellan det, och hur mycket metan som producerades i sjön, berättar Brett Thornton.

Metangas produceras av mikrober i sjöns bottensediment när biologiskt material bryts ner. Och ju varmare sjön blir, desto mer bubblar det, berättar han.

– Generellt gäller att ju varmare vattnet blir, desto mer metan produceras.

Hur mycket värme som når sjön beror i sin tur på när isen smälter på våren. Forskarna kunde därför, genom att kombinera 8 000 metanbubbelmätningar med historiska data över när isen har släppt de norrländska fjällsjöarna, lyckats göra uppskattningar om metanproduktionen - både framåt och bakåt i tiden.

Forskarna förutspår att under den tid som sträcker sig från början av förra seklet till slutet av detta, kommer de svenska fjällsjöarna nära fördubbla sin metanproduktion.

– Ser det ut på samma vis i andra arktiska sjöar, att de snart kommer att fördubbla sin metanproduktion, pratar vi om ett mycket stort extra tillskott av metan till atmosfären, säger Brett Thornton.