Omognad kan bedömas som adhd

2:18 min

Barn som är födda sent på året har trettio procent större sannolikhet att få en adhd-diagnos jämfört med barn födda tidigt på året. Det visar nya siffror som Ekot har tagit del av.

Grafik: Vanligare att barn födda sent på året medicineras för adhd

Enkät: Berätta hur insatserna kring adhd fungerat för dig

Tydligast är det bland pojkar, där ett barn har 39 procent större sannolikhet att få en adhd-diagnos om han är född i december jämfört med i januari.

– Det väcker ju en del frågor, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen. En uppenbar fråga är om det är fel personer som får diagnosen. Om vi snarare medicinerar omogenhet, att det blir en slags medikalisering av omogenhet. Men det kan också vara så det är personer som har en mild form av adhd, som i kombination med omogenheten blir mer synlig, säger Peter Salmi.

Sannolikheten för ett barn som är fött under årets tre sista månader att få en adhd-diagnos är drygt trettio procent större än för ett barn som är fött tidigt på året.

Samma sak gäller uttag av adhd-mediciner. Liknande förhållanden har framkommit i andra mätningar, bland annat i en studie vid Karolinska Institutet som publicerades i Journal of child psycology and psychiatry förra året.

En förklaring tros ligga i att en relativ omognad hos vissa barn, i vissa fall bedöms som adhd. Det tyder på att det förekommer en överdiagnostisering. Socialstyrelsen konstaterar att det på vissa håll i landet är fler barn som får en adhd-diagnos än vad som är den uppskattade förekomsten i befolkningen.

– Det handlar ju om att rätt person ska få rätt diagnos och behandlas vid rätt tillfälle, säger Peter Salmi. Om det handlar om överdiagnostik så antyder ju det att personer som kanske inte ska ha diagnosen ändå får den, och då ofta läkemedelsbehandlas.

Socialstyrelsen följer noga utvecklingen av diagnostisering och förskrivning av medicinerna, som ser ut att fortsätta öka. Kunskapen om vad långtidsverkningarna är av adhd-läkemedel finns inte än.

– Nu har de här preparaten funnits ganska länge. Men det är sant att bra genomförda långtidsstudier saknas i det här, säger Peter Salmi.

Men man vet att barn med adhd som inte får hjälp, löper stora risker att inte klara sig i skolan och få psykosociala problem senare i livet.

Sebastian Kalla är tio år och har adhd. Han har nyligen fått en resursperson som gör att han kan och vill gå i skolan.

– Det är en hjälpreda som heter Peter, berättar Sebastian Kalla.

Vad gör det för skillnad att ha Peter bredvid sig?

– Det är inte lika jobbigt längre.

Är det roligt att gå i skolan?

– Lite, säger Sebastian Kalla.