Osäkert för papperslösa som söker vård

4:13 min

Sjukvårdspersonal från olika sjukhus i Sverige är rädda för att felbehandla papperslösa när de söker vård, eftersom många papperslösa saknar legitimation. Ann Hoflin från Patientkontoret på Södersjukhuset i Stockholm vittnar om en svår situation för både sjukvårdspersonal och papperslösa.

– Det här är ett stort problem för sjukvården. När man inte riktigt kan säkerställa vilken patient man har framför sig, säger Ann Hoflin.

Det som gör situationen än mer osäker för personalen på Södersjukhuset är att de vid upprepade tillfällen upptäckt papperslösa som sökt vård med lånade patientkort. Ann Hoflin från Södersjukhuset tycker att det som inträffat är allvarligt.

– Det har uppdagats när man har suttit med patienten. Det här har varit på en mottagning här i huset och det har det handlat om kvinnor som är här för att göra abort, säger Ann Hoflin.

Vad kan det få för konsekvenser om man lånar någon annans identitet?­

– Det är ju som att jag skulle låna din identitet. Vi har olika blodgrupper till exempel. Det kan ju vara ödesdigert, säger Ann Hoflin.

Svenska Röda Korset hjälper papperslösa att komma i kontakt med vården. Många av dem som vänder sig till Röda Korset berättar att de inte känner till att det så kallade reservnumret är kopplat till journalen. Inte heller att alla har rätt att få ett eget. Ulrika Årehed Kågström är generalsekreterare för svenska Röda Korset:

– En del har beskrivit att de bemöts med misstro när de saknar personnummer och man har inte uppfattat att det här är en viktig handling för patientsäkerheten. Det är därför man lånar varandras kort där reservnummer finns angivna av varandra, Ulrika Årehed Kågström.

Hur vanligt det är att papperslösa lånar varandras patientkort det vet vi inte. Men att det förekommer även på andra håll i landet det har uppmärksammats av Socialstyrelsen. Elis Envall är utredare där och han menar att bristerna i sätt att identifiera papperslösa i vården innebär risker för patientgruppen. Särskilt för de som återkommer till vården.

– Konsekvensen kan bli att man ger fel behandling till patienten. Det kan handla om röntgen eller provtagning som en vårdklinik behöver göra. Då är det naturligtvis nödvändigt att det fungerar, säger Elis Envall.

Frivilligorganisationer som Röda Korset, Läkare i Världen och Rosengrenska/Röda korset i Göteborg berättar att det inte är ovanligt att papperslösa som inte har tillfälliga personnummer nekas vård. Sandra Doleitis från Röda korsets vårdförmedling i Stockholm tror att det kan vara en av anledningarna till att de lånar varandras identiteter när de söker vård.

– Vi märker när vi sitter och ringer från Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa att det är lättare att få en tid om det redan finns ett registrerat reservnummer. Sen kan det också vara så att man som patient tror att man inte får boka tid om man inte redan har ett reservnummer. Att det skulle vara någon slags biljett in i sjukvården, säger Sandra Dolietis.

Alla som inte har ett svenskt tiosiffrigt personnummer har rätt att få ett eget tillfälligt personnummer när de söker vård. Numret kopplar ihop patienten med patientjournalen och det är viktigt eftersom det är där uppgifter om blodgrupp, medicinering och provsvar lagras. Kortet registreras på det namn och födelsedatum som patienten uppger, men det saknar fotografi, tum avtryck eller signatur.

För turister och asylsökande som kan legitimera sig fungerar det här bra, men för papperslösa som saknar ID-handlingar blir det desto svårare för vårdpersonal. Det eftersom de inte kan avgöra om personen är den hen utger sig för att vara.

– Det finns inget foto på patienten, det finns bara ett namn och ett reservnummer. Är man rädd och kan låna ett kort så är ju risken stor att man gör det, säger Ann Hoflin.

Ann Hoflin är inte ensam om att känna osäkerhet när det handlar om att hantera papperslösas journaler. På flera sjukhus i landet vittnar sjukvårdspersonal om svårigheter med att para ihop papperslösa patienter med deras patientjournaler. Undersköterskan Annika Danielsson från Karolinska Universitetsjukhuset i Huddinge är en av dem.

– De kommer med de här blå korten till akuten. En del är inplastade fint med reservnummer och namn. Och så frågar vi om legitimation. Men det finns ingen. Det är här allt brister. Vem är det jag har framför mig? Är det den här mannen eller kvinnan på kortet? Säger Annika Danielsson.