Brutal ärlighet i Sebbe Staxx självbiografi

2:31 min

Sebbe Staxx, eller Sebastian Stakset som han egentligen heter, slog igenom som en av medlemmarna i hiphopgruppen Kartellen. Nu har han tillsammans med journalisten Niklas Malmborg skrivit självbiografin "Sebbe Staxx - musiken, brotten, beroendet". Tali da Silva recenserar.

Sebbe får inte vara med och leka. Så börjar historien om Kartellen-rapparen Sebbe Staxx. Det fortsätter med sparkar och slag, mobbning under hela grundskolan och en önskan som växer sig starkare och starkare: att kunna ge igen. Och att aldrig mer behöva ta någon skit.

Att bära kniv löser en del av de problemen. Men skapar också nya. Staxx slår in på det som min högstadielärare kallade för b-karriären, den som börjar med hasch och småstölder och som leder till grova rån och fängelsestraff.

Berättelsen om Sebbe Staxx vill vara en nagel i ögat, och det är den. Han är ett effektivt språkrör för dem som aldrig fått något gratis och han lyckas förmedla vad det gör med en människa att aldrig tro att man ska bli något.

Staxx har inget till övers för polisen eller skolan som enligt honom aldrig gjorde något för att hjälpa, utan bara gjorde allting ännu värre. Men det finns anekdoter som gör att man hajar till av helt andra anledningar. Som när han beskriver nyhetssändningarna från det stora helikopterrånet i Västberga som ett av få glädjefyllda ögonblick under tiden bakom galler. "Det var som att se Robin Hood in action", skriver han.

Bokens största styrka är den brutala ärligheten. Han är så ärlig att det som läsare ibland är svårt att förlåta honom. Som när han berättar om att vara så upptagen av sitt kolarus att man inte hör sitt lilla barn ligga och gråta i en nerbajsad blöja. Eller hur hans före detta fru inte vågade lämna honom eftersom han hotade att döda henne om hon gjorde det. Alla de som han misshandlat och knivskurit, vad tycker de om boken? Det förtäljer inte historien. Men kärleksförklaringarna till hans barn och familj är många och starka, och visst är det också en sorts kärlek, att stå för de sår man skapat.

Boken säljer på gangsterrapparen Sebbe och hans liv som kriminell. Och som varning för unga på glid fungerar den utmärkt. Är det något man är riktigt osugen på efter denna läsupplevelse så är det snabba pengar och att dra linor. Men den oväntade vändningen, när gangsterrapparen möter Jesus och blir frälst, avhandlas rätt kort i slutet. Det är synd. För vem Sebbe Staxx är idag, förblir något av en gåta.