Ren luft en födslorätt?

Brister i mätningar av luftföroreningar

5:16 min

Luftkvaliteteten i Europa har förbättrats de senaste 60 åren, men fortfarande överskrids i många fall de nivåer av luftföroreningar som rekommenderas av Världshälsoorganisationen, WHO. 

Christer Johansson, professor på institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi på Stockholms universitet, arbetar med att mäta luftkvaliteten i Stockholm. Han visar den mätstation som är placerad vid Valhallavägen och som genom ett filter suger in luftföroreningar på ungefär två meters höjd från marken.

– Luften blandas väldigt väl i den här marknivån, dels på grund av fordonens turbulens, och dels är det vinden, så halterna sjunker inte så jättesnabbt med höjden i ett sådant här gaturum, menar han.

I Sverige finns omkring 70 liknande stationer som mäter nivåerna av kvävemonoxid, kvävedioxid och sot. Stationerna kontrollerar även halterna av partiklar som orsakas av vägtrafiken, de grövre kallas PM10 och de mindre PM2,5.

Sedan 1999 finns ett EU-direktiv som säger vilka gränsvärden som är tillåtna för partiklar, bly och svaveldioxid i luften. Det är upp till varje medlemsland att se till att gränsvärdena inte överskrids. EU-länderna är alltså skyldiga att se till att luften inte innehåller mer smuts än det som man kommit överens om, annars riskerar man böter.

Men enligt Christer Johansson finns det skillnader hur luftföroreningarna mäts i olika länder:

– Det har ju inte varit så lyckosamt med det här kraven. Man har haft problem att få jämförbarhet mellan olika instrument och så här, så det har inte varit så lyckosamt.

Bertil Forsberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, menar att resultaten av mätningarna också påverkas av andra faktorer:

– Man ser ibland att kommuner vidtar åtgärder vid stationer som har väldigt höga värden, för att få ner halterna där. Då kan det bli så att man inte längre har stationerna vid de platser där det är högsta halterna, menar han.

– Om man städar området runt mätstationerna väldigt väl, så kan det se väldigt bra ut där, men människor i andra delar av stan kan utsättas för höga halter av vägdamm.

Bertil Forsberg menar att detta kan leda till problem vid forskningen kring luftföroreningar:

– När man ska bedöma riskerna så innebär det att man underskattar vad befolkningen utsätts för eftersom mätningarna inte speglar de värsta förhållandena, hävdar han.

Han menar även att mätningarna i dag inte innefattar vissa ämnen:

– Vissa av de intressanta komponenterna som nickel på partiklarna och vissa organiska ämnen analyseras sällan. Ofta behöver vid stora studier, vi måste komma ihåg att trots att många människor blir sjuka eller dör av luftföroreningar så är det ganska små riskhöjningar man utsätts för och man behöver stora stora studier med stora befolkningar för att få klarhet i hur de här sambanden ser ut.

Forskning har tidigare fastställt sambandet mellan ohälsa och olika typer av luftföreningar, och en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet tidigare i år beräknades att över 5000 personer varje år dör en för tidig död på grund av luftföroreningar i Sverige, bland annat i hjärt-kärl och lungsjukdomar. Bertil Forsberg bedriver studier kring luftföroreningar och graviditet vid Umeå Universitet:

– Vi har dels konstaterat att det verkar som att ozonhalterna har en stor betydelse tidigt i graviditeten, en viktig period för placentans anläggande. Vi konstaterade också att höga avgashalter i slutet av graviditeten verkar öka risken för tidig födsel. I en tredje studie som inte är publicerad ännu, ser vi även att kvinnor som bor på platser med höga halter av trafikavgaser också har en förhöjd risk för havandeskapsförgiftning, berättar Bertil Forsberg.

Han förutspår att sambanden kommer att bli tydligare i framtiden:

– Vi kommer att uppvärdera problemens storlek, i och med att vi lägger till nya effekter som vi inte pratat om tidigare och att sambanden blir tydligare när man lägger till nya mätdata, säger Bertil Forsberg.