Den blågula skogen allt mer amerikaniserad

På 1900-talet varnade miljörörelsen för att den amerikanska contortatallen skulle sprida sig i den svenska naturen. Skogsbolagens experter sa att det var omöjligt och att contortan behöver skogsbrand för att fröna ska gro. Men experterna hade fel

Det är en spännande förändring som pågår i den svenska skogen berättar Ola Engelmark som är skogskonsult och docent i skogsekologi. 1999 var han med och ledde en stor forskningsutredning om detta, för Sverige, nya träd.

– Ända sedan 1920-talet har vi fått ett tredje barrträd och det heter Pinus contorta.

Tallen kommer från Nordamerika och täcker nu 600.000 hektar av den svenska landytan, främst norr om Dalälven. Det motsvarar Vänerns storlek. Trots denna stora areal är lite forskning gjord på contortatallens ekologiska roll och miljöeffekterna, enligt Ola Engelmark. Han säger att om skogsbruket och markägare försökt introducera contortatallen idag, hade det inte varit möjligt.

– Varför inte det?

– Ja, det handlar om en ekosystemomdaning, contortatallen bildar skogar med ekosystem som är helt annorlunda än de svenska tallskogarna. Det är en tallart som växer mycket fortare, mellan 30 och 50 procent snabbare, än de svenska tallarna, säger Ola Engelmark.

För att växa så fort behöver den mer barr som kan utföra fotosyntesen. I och med att de har mer barrmassa är kronorna tätare och under träden blir det en tjock matta av barr. Skogen blir mörkare och får en filt av barr vilket gör att det blir svårare för andra växter att etablera sig och trivas. Det vi vet idag är att det är lägre biodiversitet av lavar och kärlväxter. Det är mindre mångfald av insekter, vilket leder till att det finns mindre mat till fåglar och andra insektsätare.

Vi har ursprungligen två typer av barrskog i Sverige, gran och tall. När nu ett tredje barrträd etablerat sig, kan man inte säga det innebär en ökad mångfald med 50 procent?
– Det kan man definitivt säga, men det är ett träd som är infört av människan och på så sätt är det ett manipulerat ekosystem, säger Ola Engelmark. Men vi ska också komma ihåg att människan hela tiden manipulerar naturen, det gäller till exempel hela jordbrukslandskapet som är manipulerat med massor av sädesslag som är införda. Men det är viktigt att prata om vilken skog vi vill ha. Att fatta ett beslut om att införa ett nytt trädslag som man gjorde under 1900-talet, det kunde man göra på den tiden. Idag hade det krävts miljöutredningar på ett helt annat sätt.

– Men skogsbruket planterar ju contortatall än idag?

– Ja, man gör det än idag och nu ökar faktiskt contortatallplanteringen. Contortatall planteras nu på en yta motsvarande Täby kommun per år, en yta på 7000 hektar. Dessutom sprider sig contortan på egen hand. Tidigare trodde man att contortatallen bara kunde spridas under skogsbrand, att det behövdes brand för att kottarna skulle släppa sina frön eftersom den beter sig i Nordamerika. Men det har visat sig att det räcker med solens värme för att kottarna ska släppa fröna. I uppåt 80% av contortabestånden i Sverige som är över 25 år gamla har vi idag naturlig förändring, säger Ola Engelmark.

Contortan har en bred ekologisk amplitud, vilket innebär att den kan växa på både fuktiga marker och väldigt torra marker, all från myrar till torra tallhedar. Den växer i fjällbjörkskog och i blandskog.

– Därför måste vi börja våga prata om det här, säger Ola Engelmark. Är det det här vi vill ha? Vi har en contortafiering som ligger runt hörnet i Sverige, och ju äldre skogarna blir desto mer självspridning av contorta kommer vi att få.

De studier som är gjorda pekar på en lägre biologisk mångfald i contortaskogarna, beroende på ett tjockare förnatäcke (tjockare barrmatta) och att det är skuggigare skogar. Men contortaskogarna är förhållandevis unga i Sverige, skulle det inte kunna vara så att den biologiska mångfalden ökar med tilltagande ålder?

– Det är en jättebra fråga, och det sätter fingret på att det behövs mer forskning. Vi har 600.000 hektar av ett helt nytt trädslag, låt oss forska som sjutton på det, avslutar Ola Engelmark.