Så solkar skönhetsvården havet

4:18 min

I veckan rapporterade vi om mikroplast som sprids i naturen. I havet fortsätter plasten att ansamlas och påverkar olika delar av ekosystemet. Bland annat försämras reproduktion och näringsupptag hos fiskar, musslor, zooplankton och andra organismer.

Vetenskapsradions reporter Agnes Faxén berättar att exempelvis peelingkräm kan ställa till med problem.

Duschkräm med peelingeffekt är en produkt som ofta innehåller små plastbitar. Plastkornen skrubbar bort döda hudceller, och plast förekommer även i andra produkter som tandkräm och deodoranter. Mikroplasten förkommer främst i form av polyetylen, men det finns även andra varianter.

– Problemet är bara att när de här små plastbitarna väl spolats ner i avloppet så tar inte reningsverken upp allt, mellan 10 och 30 procent fortsätter ut i havet. Genom att granska marknadsdata, har forskarna vid tankesmedjan Baltic Eye vid Stockholms universitet beräknat att det rör sig om totalt 40 ton mikroplast enbart från hygienartiklar som varje år som alltså hamnar i Östersjön, säger Agnes Faxén.

– Och eftersom mikroplast har en mycket långsam nedbrytningsperiod i naturen, samtidigt som vattenutbytet är mycket litet i Östersjön ansamlas det mer och mer mikroplast både i den fria vattenmassan och i bottensedimenten. Hur länge mikroplasten finns kvar där vet inte forskarna än, fortsätter hon.

Hur viktigt är utsläppet av mikroplast från tandkräm och liknande jämfört med typ plastpåsar som väl i förlängningen bryts ner till mikroplast?

– Vad gäller Östersjön är mängden plast inte känt, men självklart är mikroplasten från hygienartiklar en relativt oansenlig mängd av all den plast som ju slutligen har brutits ner i så små bitar att det rör sig om mikroplast - alltså plast som är mindre än 5 millimeter i diameter. Problemet med just mikroplastpartiklar från hygienartiklar är att de redan från början är mycket små, från 1 millimeter och ner till nanometer, alltså en miljontals millimeter.

– Detta gör att de i princip är omöjliga att få tag på när de väl hamnat i havsmiljön. Och det är som sagt fortfarande okänt hur länge de finns kvar men forskarna menar att det kan röra sig om hundratals år. Vi ska dessutom komma ihåg att människan började använda plast i större skala först på 1950-talet, så problemet med större mängder mikroplast i havet är relativt nytt.

Har man redan idag sett ekologiska effekter av mikroplast?

– Problemet med mikroplast uppmärksammades alltså relativt nyligen, men nu har det blivit högaktuell forskning. Ett växande antal vetenskapliga studier visar att mikroplast kan orsaka stor skada i den marina miljön. Det har tex visat sig att olika organismer som djurplankton och blåmusslor misstar mikroplast för föda. De får då i sig plastpartiklar som kan stanna kvar i djuret under en längre period, och till och med kan tränga in i vävnaderna och där orsaka skada på immunceller och organ.

– Det här innebär även att plasten fortsätter upp i näringskedjan, och att det finns risk för att mikroplasten ackumuleras, det vill säga, ansamlas i större djur. Studier har även visat att mikroplastpartiklarna fungerar som magneter för vissa föroreningar och toxiner, som sedan kan avges i olika små organismer som fått i sig plasten.

Samtidigt misstänker man även att mikroplasten kan läcka olika tillsatser som även det kan få konsekvenser för djurlivet.

Så vad görs för studier kring mikroplasten i havet?

– Ja, till exempel vid Göteborgs universitet håller man just nu på att undersöka hur mycket mikroplast som finns i havskräftor som fångats på Västkusten. Där görs även studier för att se hur mikroplast påverkar djurs beteende, till exempel har man sett att spigg och zebrafisk-yngel som matats med mikroplast från avloppsvatten förändrar sitt simbeteende.  Men det finns mycket som fortfarande är okänt kring mikroplastens effekter i havet.