Finansinspektionen bromsar om amorteringskrav

3:01 min

Finansinspektionen går inte vidare med kravet på amortering, det avslöjades på en pressträff under torsdagsmorgonen. Myndigheten vill ha ett tydligare mandat. Finanamarknadsminister Per Bolund säger att regeringen ska hantera frågan om hur man bromsar hushållens skuldsättning skyndsamt.

Det omtalade amorteringskravet som skulle börja gälla den 1 augusti skjuts på framtiden. Myndigheten backar efter att ha konstaterat att rättsläget är osäkert.

– De flesta hushåll har god ekonomi och klarar störningar i ekonomin, men en del hushåll amorterar inte alls under lång tid och här ser vi en risk, säger Per Håkansson, chefsjurist på Finansinspektionen.

Bakgrunden till beslutet är Kammarrätten i Jönköpings uttalande om att det saknas rättsligt stöd för amorteringskravet. Kammarrätten anser att Finansinspektionen inte har rätt att genomföra förändringar som får så långtgående ekonomiska effekter. Många andra remissinstanser har också kritiserat förslaget. Finansinspektionen avvaktar nu med det fortsatta regelarbetet.

– Banker måste bedriva en sund verksamhet, och amorteringsfria lån är inte en sund bankverksamhet, säger Per Håkansson på Finansinspektionen.

FI konstaterar att myndighetens mandat att ta fram regler på området behöver förtydligas. Tills vidare kommer de att avvakta med det fortsatta regelarbetet.

Finansmarknadsminister Per Bolund sa vid en pressträff att han och regeringen kommer att fortsätta diskussioner med övriga partier i riksdagen om hur man kan bromsa hushållens skuldsättning.

– Vi ska ta ansvar för den situation som nu uppstått och ta tag i frågan med full kraft, säger han.

Per Bolund konstaterar att FI bedömt att den ökande skuldsättningen bland hushållen är riskfylld. Svenskarna är i en internationell jämförelse högt skuldsatta. 

– Det som diskuterats hittills är att FI skulle få ett utökat mandat att införa amorteringskrav, eller om man skulle lagstifta om det. Dessutom har det talats om en förändring av ränteavdragen, säger Per Bolund. 

Finansinspektionen tycker fortfarande att det behövs amorteringskrav eftersom det ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer.

Det föreslagna kravet på amortering innebar att alla nya bolån, med en belåningsgrad på över 70 procent, skulle ha behövts amorteras ned med minst två procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år.

– Det är inte rimligt att införa något som berör så många, både låntagare och banker, om det finns minsta tveksamhet, säger Håkansson.

Borde ni inte ha kunnat förutse detta?

 – Nej, vi tar alltid fram reglering som vi anser att det finns stöd för, men här kan man uppenbarligen göra olika tolkningar, säger Håkansson.

När lånegraden sjunkit under 70 procent skulle lånen amorteras ned med minst 1 procent per år, till 50 procents belåningsgrad.

Självklart ökar nu osäkerheten på bostadsmarknaden och det finns en risk att den mattas av, säger Ekots reporter Catarina Friskman.

– Vad som också kan tänkas hända framöver är att det kan bli aktuellt att diskutera ränteavdragen istället, säger Ekots reporter Catarina Friskman.

Idag har hushållen rätt att dra av 30 procent av den ränta de betalar för bolån. Bland andra tidigare finansministern Anders Borg ska ha sagt att det nu är ett gyllene tillfälle att trappa ner ränteavdraget.

Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson tycker att finansinspektionen nu istället för borde gå vidare med råd och rekommendationer till bankerna, istället för krav på att amortera.

– Jag noterar att Finansinspektionen just nu inte anser sig kunna gå vidare med formella krav som binds i förordning men då kan man göra det som råd och allmänna rekommendationer och de är betydande de också, säger Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson.