#100röster

Fortsatt svårt för utrikesfödda på svensk arbetsmarknad

3:03 min

Gapet mellan utrikesfödda och inrikesföddas möjligheter på den svenska arbetsmarknaden minskar inte. Detta konstateras i en ny vetenskaplig artikel i tidningen Ekonomisk debatt.

Under 2013 var arbetslösheten bland inrikesfödda drygt 6 procent och bland utrikesfödda drygt 16 procent. Störst är arbetslösheten bland dem som är födda i Afrika eller Asien. Gapet förklaras av forskarna bland annat med att arbetsgivare inte litar på utländskautbildningar, problem med språket och diskriminering.

– I början av 2000-talet ökade sysselsättningsgraden för utrikesfödda och gapet till den svenskfödda befolkningen minskade, men från 2008 börjar sysselsättningen gå ner igen och då drabbas speciellt från Mellanöstern och Afrika hårt så att gapet har ökat under de sista åren, så kan man väl sammanfatta det, säger Mats Hammarstedt, professor vid Linnéuniversitet i Växjö.

Mats Hammarstedt har följt utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden och ser sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikesfödda minskar inte.

Statistik som SCB tagit fram till ekot visar att arbetslösheten bland inrikesfödda under 2013 låg på drygt 6 procent samtidigt som arbetslösheten bland utrikesfödda låg på drygt 16 procent och det är alltså det här som beskrivs som gapet.

Svårigheten att få jobb i Sverige är något som återspeglas i de över 500 enkätsvar som Sveriges Radio fått in till satsningen 100 röster om integration.

Mohammad från Irak skriver att han under sju år försökt ta sig in på den svenska arbetsmarknaden men trots att han har tre högskoleutbildningar får han inte jobb.

"Arbetsgivarna tittar bara på den sökandes efternamn och personer med arabiska namn sållas bort. Det finns en tveksamhet gentemot personer med arabisk bakgrund i samhället" skriver Mohammad.

Mats Hammarstedt ser en rad förklaringar till varför personer från Mellanöstern och Afrika har svårare att få jobb än andra.

– Utbildningen, arbetsgivarena kanske inte vet vad en utbildning från de här länderna är värd och det blir problem, man har problem med språket och man har inte kontakter och nätverk som krävs på arbetsmarknaden. Dessutom förekommer, och det vet man också från forskningen, diskriminering i anställningssituationen mot folk från Mellanöstern och Afrika och alla de här sakerna tillsammans gör att de här grupperna har speciellt svårt att komma ut på den svenska arbetsmarknaden.

Särskilt svårt har personer som kommer från Afrika och Asien i vilket Mellanöstern ingår.

Enligt statistik som SCB tagit fram åt ekot är hälften av männen och var fjärde kvinna som kommit till Sverige från Afrika och Asien sysselsatta efter fyra till sju år.

Men i enkätsvaren till Sveriges Radio finns också de som vittnar om att det går bra.

Abdifatah Mahamed från Somalia har varit i Sverige i fem år och förra veckan fick han sitt första fasta jobb på en skola.

"Jag kan inte fatta att jag slipper ha en klump i magen varje gång min tjänst går ut alltså vilken grej. Nu är målet att bli modersmålslärare i Somaliska och SO-lärare" berättar Abdifatah Mahamed.

– Tittar man på riktigt , riktigt lång sikt så efter en 20 - 25 år så är faktiskt då är faktiskt sysselsättningsnivåerna i landet på ungefär de svenskföddas nivå så till slut verkar alla hitta en plats på den svenska arbetsmarknaden men det tar ju alldeles för lång tid.