Samiska gravar grävs upp i Silbojohkka
I juni kommer Norrbottens museum att genomföra arkeologiska utgrävningar vid Silbojohkkas gamla bruk, i Arjeplog. Syftet är att rädda gravarna från att eroderas bort när gravplatsen ligger under vatten vid den dämda sjön Sädvajaure.
Ett hundratal samiska gravar riskerar att gå förlorade vid Silbojohkkas gamla bruk i Arjeplogsfjällen. Orsaken är att gravplatsen tidvis ligger under vatten på grund av det uppdämda sjösystemet.
Norrbottens museum vill rädda gravarna och kommer i juni att genomföra arkeologiska undersökningar där. Något som juristen och politikern Lars-Nila Lasko från Arjeplog tycker är positivt.
– Jag tycker det är en bra idé, jag tycker också att de bör satsa mer på det än vad de har gjort tidigare, överhuvudtaget arkelogisk utgrävning i hela sameområdet är ganska lågt ändå.
Nu i juni kommer utgrävningarna ske i Silbojohkka, vid sjön Sädvajaure som är uppdämd för vattenkraft. Vid höga vattennivåer i dammen så ligger gravplatsen under vatten och det finns risk att kvarlevorna eroderar bort.
– Det är en unik miljö och en miljö som vi väldig sällan gräver i, alltså kyrkogårdar och kyrkplatser, så det finns många intressanta frågor som man kan få svar på, säger Lars Backman, som är arkeolog och projektledare.
I ett mejl till Sametinget skriver Norrbottens museums chef för Kulturmiljöavdelningen, Sara Hagström Yamamoto att de vill ha en dialog med Sametinget kring utförandet. Hon berättar i mejlet också att de redan har påbörjat dialog med berörda samebyar, hembygdsföreningar och lokalbefolkning.
I Silbojohkka fanns på 1600-talet en silverhytta, samt kyrka och kyrkogård. Enligt kyrkböckerna är det cirka 160 gravar där. I hyttan smältes silvermalmen från Nasafjällsgruvan och samer i området utnyttjades till att frakta dit malmen.
De första utgrävningarna i Silbojohkka gjordes på 80-talet av Riksantivarieämbetet. Då dokumenterades silverhyttan, men kyrkan och gravplatsen hittades inte.
NFör tio år sedan undersökte Norrbottens museum kyrkan och 30-talet gravar i Silbojohkka. I en rapport efter det konstaterade docent Kenneth Awebro att nästan alla skelett man hittade var samer. Något som inte förvånar Lars Nila Lasko.
– Man tvingade samerna in i en gruvnäring som samerna själva inte ville ha och det gjorde ju att många samer dog.
Lars-Nila Lasko är generellt positiv till arkelogiska undersökningar i samiskt område. Men han menar samtidigt att samiska kvarlevor som har förts bort ska tillbaka och återbegravas.
För tre år sen krävde också Lasko - då som ordförande för organisationen Same Ätnam - att Sametinget skulle jobba för en återbegravning av kvarlevor från Silbojohkka. Han vill också att ett minnesmärke ska uppföras på platsen.
