Satsning för att öka kunskapen om GMO

11 min

Genmodifierade organismer, GMO, väcker starka känslor. Kungliga vetenskapsakademien, KVA, anser att vetenskapens röst måste få göra sig hörd i den ofta animerade debatten. Därför initierade KVA ett bokprojekt där frågan blir belyst på ett populärvetenskaplig sätt. Vi hör två av författarna, ekologen Torbjörn Fagerström och genteknikforskaren Stefan Jansson, som berättar om vad genmodifiering inom jordbruket kan leda till.

Genmodifierade växter kan producera kemikalier som kan vara användbara för till exempel läkemedelsindustrin. Växter kan producera ämnen man kan göra plast av i stället för att använda olja. Genmodifierade jordbruksgrödor kan leda till att matproduktionen ökar. Det finns massor med positiva saker som genmodifiering kan leda till, enligt Torbjörn Fagerström och Stefan Jansson.

Men frågan är om genmodifiering verkligen kan leda till en massa bra saker om medborgarna inte vill ha GMO.

– Det vet vi väl allihopa, på nåt vis, att det bara är en tidsfråga innan gmo kommer till användning även inom det europeiska lantbruket. Det har väl aldrig hänt att något som är säkert, effektivt och billigt, inte används för att göra världen bättre, säger Stefan Jansson. I stor sett all växtforskning som publiceras idag bygger på genteknik.

Många europeiska medborgare hyser farhågor vad gäller GMO enligt EU-kommissionen, som i veckan föreslog att medlemsländerna ska få större möjlighet att stoppa import av genmodifierade produkter.

Om nu europeerna inte vill ha gmo, kanske Europa får hitta en annan väg för sitt jordbruk?

– Om Europa väljer att ställa sig utanför en intressant vetenskaplig utveckling är vi antagligen rika nog att göra det under en ganska lång tid framåt, säger Torbjörn Fagerström, och vi kan antagligen försörja oss på livsmedel.

Vi kan väl importera?

– Det gör vi redan idag. 70 procent av Europas proteinkraftfoder är importerad genmodifierad soja. Men det blir ju tragikomiskt när vi har EU som strategiskt talar om att vi ska bli en föregångare vad gäller övergången till en hållbar bioekonomi, säger Torbjörn Fagerström. Alla de saker vi kan få ut ur genmodifierade växter är bioekonomin. Här ska vi ta ledningen, säger kommissionen, samtidigt som vi har en lagstiftning, ett regelverk och negativ lobbyingverksamhet som motarbetar detta. Det tycker vi är tragiskt.

Jag tror att många radiolyssnare som hör detta är skeptiska till gmo.

– Ett grundproblem i debatten, tror jag, är att de flesta ser att det finns två sidor här, säger Stefan Jansson. Å en sidan småbönder och miljörörelsen, å andra sidan står stora multinationella företag. Om det blir huvuddiskussionen är det klart att sympatierna hamnar hos den lilla bonden. Här har vetenskapssamhället ett ansvar att gå ut och säga att gentekniken kan leda till stora vinster för både miljö och hälsa. Vi säger inte detta för att vi är betalda av Monsanto, vi säger det för att det är vad forskningen säger. 

– En av de mest avancerade teoretiska vetenskapsgrenarna inom biologin är teoretisk populationsgenetik, säger Torbjörn Fagerström. Alltså förståelsen för under vilka förhållanden gener sprids i populationer. Detta är vi ganska bra på och det finns ingen som inte är medveten om att det kan finnas gener där det är oönskat att de sprider sig i naturen. Därför måste man ställa sig frågan: Kan de sprida sig? Finns det några spridningsvägar, att de kan korsa sig med vilda släktingar eller liknande? Och om de kan sprida sig utanför odlingssystemen, kan de då överleva? Det är dessa frågor vi ställer vi varje riskvärdering, och svaret har hittills varit: Nej, de kan inte det. Därför föreslår man från vetenskapligt håll att grödan ska godkännas. Sedan kommer andra krafter in och kräver att den inte ska godkännas.

Det finns ändå ett för, och ett emot GMO.

– Ja, och det är ett ganska ovetenskapligt förhållningssätt. Jag hoppas att vår bok ska bidra till att bryta den här stigmatiseringen av tekniken. Att vara för eller emot genteknik är som att vara för eller emot elektricitet, eller för eller emot en hammare, säger Torbjörn Fagerström. Man kan döda någon med elektricitet, men den kan också användas för att lysa upp ett hem så att man kan läsa. En hammare kan också användas för destruktiva saker. De här exemplen visar hur bisarrt det är att vara för eller emot gmo.

Vetenskapsradion har vid ett flertal tillfällen sökt jordbruksminister Sven-Erik Bucht (S) och miljöminister Åsa Romsson (MP) för att få en förklaring till regeringens GMO-politik, eftersom det verkar som om man inom regeringen är både för och emot gmo. Men ministrarna har inte hört av sig.

–Detta är Europas tragedi att man har fastnat i att vara antingen för eller emot, säger Torbjörn Fagerström. Både Stefan och jag är emot dåliga tillämpningar av genteknik, men vi har inte sett så många sådana.

Boken Bortom GMO, Fri tanke förlag, är ett bokprojekt som har initierats av kungliga vetenskapsakademien. Boken är precis ny och har ännu inte fått nån stor spridning och för det svenska Naturvårdsverket finns fortfarande frågetecken att räta ut vad gäller GMO, enligt Melanie Josefsson på Naturvårdsverket

– Vi vet fortfarande rätt lite om vad följderna blir av att modifiera organismer genetiskt. Vad händer på lång sikt? Hur stabila är de här generna? Och hur kommer det att spela roll i framtiden när organismen förändras.

Mer forskning behövs?

– Ja, det behövs mycket mer forskning för att förstå genernas roll i organismen och deras samverkan med ekosystem och hur det påverkar organismens evolution och hur egenskaperna sprids. Vi är fortfarande alldeles i början på kunskapen om gener och hur de påverkar miljön och vilka effekter de har, säger Melanie Josefsson på Naturvårdsverket som är regeringens expertmyndighet för miljöfrågor.