Sametinget gör inget för samiska kvarlevor
För åtta år sedan beslutade Sametingets plenum att kräva tillbaka alla samiska mänskliga kvarlevor från muséer och institutioner i Sverige. Men Sametinget är långt ifrån att förverkliga sitt beslut - ett etiskt råd som skulle jobba med frågan har inte prioriterats. Konstnären Rose-Marie Huuva i Kiruna har drivit frågan i många år och hon är upprörd.
Det är 21 kranier från ödekyrkogården Rounala norr om Karesuando som blivit symbolen för en dragkamp mellan vetenskapen och de som vill se samiska kvarlevor återbegravda.
Kvarlevorna grävdes upp ur sina gravar 1915 och skickades till Uppsala där dåtidens vetenskapsmän använde kranier för bland annat rasforskning.
12 av dessa kranier har återfunnits när universitetet inventerat sina samlingar.
Sametinget beslutade 2007 att kräva tillbaka alla mänskliga kvarlevor för återbegravning och beslutade därefter att tillsätta ett etiskt råd för att arbeta med frågan.
Men Sametinget har inte budgeterat några pengar till rådet och arbetet har stannat av.
-Jag hade så stora förhoppningar när Sametingets plenum tig ett enhälligt beslut att alla samiska kvarlevor ska lämnas tillbaka och återbegravas. Men sen har allt gått snett och det har blivit väldigt tyst om det här, säger Rose-Marie Huuva, som bland annat lämnat över tusen namnunderskrifter till den förra regeringen med krav på återbegravning.
Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson, Jakt- och fiskesamerna, säger att styrelsen har ett beslut på att jobba med frågan - men den hamnade på förra vice styrelseordförande Ol-Johan Sikkus bord, som dock lämnat sitt uppdrag.
-Min förhoppning är att arbetet återupptas. Frågan är högt prioriterad men tyvärr finns det frågor som är mer prioriterade, på gott och ont. Men sån är verkligheten, säger Håkan Jonsson.
De tolv Rounalakranierna har i många år förvarats vid Historiska muséet i Stockholm men har nu flyttats tillbaka till Uppsala och förvaltas av universitet där.
Det är Uppsala universitet som idag äger kranierna och antikvarien vid universitetsmuséet, Anne Ingvarsson Sundström, säger att de inte fått några formella återbegravningskrav från Sametinget.
Anne Ingvarsson Sundström säger att universitet i första hand ska inleda en diskussion om var Rounalakranierna och andra samiska kvarlevor ska förvaras.
Det finns sedan tidigare en överenskommelse som innebär att Historiska muséet deponerar kranierna vid Ájtte-muséet i Jokkmokk, men det gäller inte längre.
Ingvarsson Sundström säger att de ska ta upp nya diskussioner med Ájtte om en deponering av kranierna.
-Vi vill först försäkra oss om att det inte finns fler kvarlevor och vi vill därför göra klart en inventering innan vi gör en överenskommelse med Ájtte, säger Ingvarsson Sundström.
Rose-Marie Huuva tycker inte om idén att deponera kranierna vid Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, där två samiska organisationer tillhör några av stiftelsebildarna.
-Samerna har aldrig varit ett skelettsamlande folk men om man överför de här kvarlevorna till Ájtte så blir samerna ett skelettsamlande folk.
