Svenska rasforskare plundrade gravar i Finland

3:44 min

76 kranier märkta med ordet ”finne” finns i Karolinska institutets ägo. Många av kranierna stals i samband med gravskändningar gjorda i forskningssyfte på 1800-talet. Skallarna är en del av arvet efter de framstående rasforskarna Anders och Gustaf Retzius.

Docent Olof Ljungström ansvarar för samlingen på Karolinska institutet idag.

– Det är 76 kranier märkta med ordet "finne". Mer än halva samlingen kommer från en forskningsresa av tre blivande KI-professorer.

Grävde upp kranierna

Det är under sommaren 1873 som tre av Karolinska institutets forskare reser till Finland. Gustaf Retzius leder expeditionen och med sig har han anatomen Erik Nordenson och Christian Lovén, som senare blev professor i fysiologi. 

Resan blir givande. Gruppen återvänder till Sverige med 42 kranier som de själva grävt upp på övergivna kyrkogårdar.

– De verkar ha riktat in sig på ödekyrkogårdar, begravningsplatser som inte var skyddade eller satta under någon form av administration, utan var nedlagda, säger Olof Ljungström.

– Så de grävde upp skallarna?

– I det här fallet förefaller det vara så att de har själva rest och grävt.

Forskarna grävde upp majoriteten av kranierna på den gamla kyrkogården i Pälkäne i Tavastland, men några av kranierna kommer också ifrån Rautalampi och Pielavesi i Savolax och Eno i Karelen.

Byteshandel med kvarlevor

Utöver de 42 skallar som införskaffades sommaren 1873, har Karolinska institutet 34 kranier som är märkta med ordet "finne".

En del av dem fick Gustaf Retzius far, Anders Retzius, av sin gamla elev Evert Julius von Bondsdorf, professor i anatomi vid Helsinfors universitet.

– Många av dem kommer från utbyte av kvarlevor mellan Anders Retzius i Stockholm och hans tidigare elev, anatomiprofessorn i Helsingfors. Kranier var ett eftertraktat handelsföremål för den tidens anatomiska forskare, berättar Olof Ljungström.

Tre identifierade kranier

Tre av kranierna är till och med märkta med namn.

– Att ha namn på en individ är extremt ovanligt. Att ha tre av 34 i den här kategorin, alltså nästan tio procent, är väldigt många. Allt som allt har vi ca 800 individer i samlingen och bara ett tiotal är identifierade med namn.

Slutsatser om "folk och nationer" 

Forskare inom fysisk anatomi var dock inte speciellt intresserade av forskningsobjektens identitet, utan ville dra slutsatser om folkslag och raser.

– För anatomerna sjunker identitetens betydelse undan. I det här fallet är det anatomi som rasforskning som de ägnar sig åt och då handlar det om att försöka urskilja folken och nationerna i generell mening, snarare än individer, klargör Olof Ljungström.

Bastubad och kraniemätningar i "Finska Cranier"

Med Finlandsresan som grund publicerade Gustaf Retzius år 1878 verket "Finska cranier jämte några natur- och litteraturstudier inom andra områden af finsk antropologi". I boken beskriver han finska folktraditioner som att basta och spela på stränginstrumentet kantele, samtidigt som han presenterar tabeller, mätningar och bilder över typiska finska rasegenskaper.

Pälkäne-kranierna mest "långskallar"

Skallarna från Pälkäne gamla kyrkogård passar dock inte in i det skallindex som Gustaf Retzius far Anders Retzius utvecklat, där människosläktet är indelat i så kallade långskallar och kortskallar.

Enligt teorin tillhör svenskarna det långskalliga germanska folket medan till exempel finnar och samer tillhör de kortskalliga.

Att de flesta Pälkäne-kranierna klassificeras som långskallar förklarar Gustaf Retzius med att det troligen funnits en tidig svensk befolkning i området.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Lue lisää toimintatavoistamme.