Kritik mot regeringens snabbspår

1:58 min

Regeringen lägger över för mycket ansvar på arbetsmarknadens parter för att ordna jobb åt nyanlända flyktingar. Den kritiken kommer från arbetsgivarhåll om det så kallade snabbspåret.

Anders Weihe, som är förhandlingschef på Teknikföretagen, vill fortsätta samtalen med regeringen, men han tycker att det måste bli tydligt att det är staten som är ansvarig för integrationen.

– Det finns en tendens att regeringar tror att man kan lägga över ansvaret på parterna och sedan erbjuda parterna något slags verktyg, och sedan ska det vara klart. Det är en felsyn, menar jag.

Det handlar om att skapa system i varje bransch för att para ihop företag som inte får tag i personal med de nyanlända flyktingar som kommer till Sverige med passande kompetens, så kallade snabbspår.

– Vi kan till exempel inte ta på oss att företagen ska skapa platser eller så, utan det är företagens kommersiella behov som styr arbetskraftsbehovet, och sedan är det statens ansvar att se till att utbildning och matchning fungerar väl, säger Anders Weihe.

Hittills har sju branscher svarat regeringen att de vill arrangera snabbspår, däribland hotell- och restaurang, byggbranschen och vården. Kritiken från Anders Weihe känner arbetsmarknadsminister Ylva Johansson inte igen.

– Tanken med snabbspåren är ju att vi ska underlätta för arbetsgivare att få tag på personal till områden där det råder brist.

Men det är inte så att ni försöker få parterna att lösa frågor som ni har svårt att lösa själva?

– Nej, vi ska se till att arbetsgivarna kan få tag i den kompetens de behöver. Det råder brist inom många yrken och det tar för lång tid för nyanlända läkare, byggnadsarbetare och ingenjörer att komma i rätt arbete, säger Ylva Johansson.

Inom handeln börjar många på första jobbet. Men Svensk handels vd Karin Johansson, som också vill gå vidare med snabbspårsdiskussionerna, tror inte de räcker.

– Ska vi klara av att ta emot ännu fler handlar det om att hitta ekonomiska villkor som gör det möjligt för oss. För det första har vi ju ganska höga ingångslöner i Sverige i dag och det är svårt att betala det till någon som kanske inte fullt ut presterar, säger hon.

Så här säger Ylva Johansson om hur de som inte har rätt kompetens ska kunna få ett arbete.

– Där krävs det att man tittar mer på vad man skulle kunna kalla en alternativ arbetsmarknad, eller nya och annorlunda vägar in på arbetsmarknaden.