Svenska eftergifter under andra världskriget
Den här veckan är det 70 år sedan andra världskriget tog slut i Europa. Det innebar slutet på en nära sex år lång och mycket komplicerad balansgång för Sverige. Reporter Håkan Widman.
Tidslinje: Vägen till fred efter andra världskriget
För redan på krigets första dag, den 1 september 1939, då Tyskland anföll Polen låg Sveriges primära målsättning fast. Och det var att inte dras in i kriget. Men det kom till priset av flera eftergifter
Ekots reporter Håkan Widman har gjort ett reportage om Sveriges eftergifter under andra världskriget, neutralitetens avvägningar och dess konsekvenser.
Radions TT nyheter sätter in extrasändningar den 1 september 1939 och berättar att Tyskland inlett fientligheter mot Polen och att flera städer bomarderats. Andra världskriget har startat. Sveriges Statsminister Per Albin Hansson förklarar i radio att "För oss svenskar gäller det nu att med lugn och beslutsamhet endräkteligen samlas kring den stora uppgiften att hålla vårt land utanför kriget, att vårda och värna våra omistliga nationella värden och att på bästa sätt bemästra den onda tidens påfrestningar"
Professor emeritus i Historia Klas Åmark tar emot på sitt rum på historiska institutionen på Stockholms universitet. Han har forskat och skrivit avhandlingar om Sverige och andra världskriget i årtionden, nu senast på 00-talet då Göran Perssons regering bad honom att leda en ny utredning om Sveriges förhållande till Nazityskland under kriget. Slutrapporten "Att bo Granne med ondskan" författad av Åmark själv kom ut 2011 och har blivit lite av ett referensverk. Där beskriver han den "svenska neutralitetens moraliska dilemma" som i alla fall till en början byggde på rädslan för ett tyskt anfall:
- Det råder ingen tvekan på den punkten. Det handlade om at bevara freden. Det var väljarkårens uppdrag till samlingsregeringen att bevara freden. Och visst, oron för at Sverige skulle bli angripet var betydande och det på goda grunder
Tysklands ockupation av både Norge och Danmark 9 april 1940 gör knappast läget ljusare för Sverige och innebär att Sverige ekonomiskt allt mer tvingas in i Tysk famn:
- Då minerar Tyskland Skagerak och hindrar svensk import västerifrån. Och det innebär att Sverige blir väldigt beroende av Tyskland som blir Sveriges stora handelspartner från sommaren 1940 och fram tills man bryter handelsförbindelserna helt och hållet hösten 1944.
Sveriges export av järnmalm till Tyskland lyfts hjälper även de tyska krigsanträngningarn. 20 procent av den tyska järnmalmen kommer från Sverige, berätter Klas Åmark.
Men hur överhängande var egentligen hotet om tysk invasion av Sverige?
Ny grundlig tysk forskning visar att Tyskland aldrig hade några konkreta planer på att anfalla Sverige. Och detta visste Sverige mycket väl från sommaren 1940 och fram till sommaren 1942. För Sverige hade knäckt koden för den tyska telegraftrafiken och avlyssnade alla meddelande från Tyskland, säger Klas Åmark
Sveriges isolerade läge ledde till ransonering av matvaror och vi uppmuntrades att bland annat att köpa krigsobligationer. God ekonomi och mat på bordet var prioriterat av Per Albin Hanssons samlingsregering och Sverige hade ekonomisk mycket att vinna på att fortsätta handelsutbytet med Tyskland:
- Sverige var helt beroende av kolimporten från Tyskland. Sverige bytte järnmalm mot kol och fick precis vad vi behövde. Tyskarna behövde inte hota och kräva för att få tillgång till den svenska malmen.
Så även om affärerna löper som vanligt med Tyskland kommer det även andra tyska krav som är svårare att svälja. Den så kallade transiterings-trafiken godkänns motvilligt av Sverige och över två miljoner tyska soldater på permission kommer att åka tåg fram och tillbaka över svensk mark. Tumskruvarna vrids sedan åt då Sverige även går med på att transportera den så kallade Engelbrecht-divisonen som var stridande trupp på väg mot fronten:
- Det här är däremot en eftergift där Sverige tvingas till mot sin vilja. Det är fullt beväpnad trupp och den skickar man från Oslo, över Haparanda och in i Finland. Det här hade stor betydelse politiskt för alla var överens om at detta var ett brott mot neutralitetsreglerna. Att tillåta transitering av väpnad trupp.
Om Sverige hade sagt nej hade ingenting hänt på kort sikt tror Klas Åmark. Men på längre sikt, vid utsikten att Tyskland skulle kunna besegra Sovjetunionen fanns en rädsla inom den svenska regeringen för vad Tyskland skulle göra med Sverige då.
I Tyskland och i de ockuperade länderna dras snaran allt mer åt kring Europas judiska befolkning och allt fler försöker fly. Men i alla fall till en början har Sverige en restriktiv politik när det gäller att ta emot judiska flyktingar berättar Klas Åmark:
Tyska judar får ett stort J stämplat i passet, säger Klas Åmark. Det har genomförts på Schweiziskt initiativ men har stöd från Sverige. Grunden till kravet är en oro att strömmar judiska flyktingar ska strömma i landet. Det innebär att restriktioner är stora och det är många judiska flyktingar som försöker komma hit men får nej. Men Sveriges hållning i flyktingfrågan förändras med tiden.
- Den avgörande förändringen för Sverige kommer hösten 1942 när nazisterna börja gripa norska judar. Cirka 800 norska judar skickas med lastfartyg från Oslo till Polen och direkt till Auschwitz där de flesta avrättas redan vid ankomsten. Den händelsen bidrar till att Svenska regeringen ändrar sin politik och bestämmer sig för att släppa in alla judar som kan ta sig till Sverige.
Samma sak är sedan på väg att hända med Danmarks judar men då meddelar svenska regeringen att alla är välkomna till Sverige och på så sätt lyckas 8000 danska judar fly över Öresund till Sverige på hösten 1943.
Klas Åmark menar att när man tittar tillbaka på Sveriges eftergifter till Tyskland under kriget är det klart att Sverige kunde agerat tuffare mot Tyskland. Bara järnmalmsexporten borde ha räckt för att lugna tyskarna. Andra saker hade Sverige kunna säga nej till. Men det är lätt att vara efterklok. När det gäller lärdomar av Sveriges agerande säger Klas Åmark så här:
- Under kriget möter Sverige, i extrema former, stormakten som blir en diktatur och jag menar att många de problem som Sverige ställs inför när man tittar på åren 1933-1943 liknar problem som vi ställs inför idag. Och det ger möjligheter till eftertanke och större djup kring de beslut man ska fatta.
Klas Åberg exemplifierar med Sveriges neutralitet:
- Frågan är om den neutrala staten är skyldig att betala på nåt annat sätt när andra nationers soldater offrar sina liv på slagfältet. Och då menar jag att en frikostig humanitär politik och flyktingpolitik är en lämplig åtgärd för en neutral stat. Och den slutsatsen gäller även idag, säger Klas Åberg, professor i Historia.
