Politik kan påverka många asylärenden

2:34 min

Den politiska tillhörigheten hos migrationsdomstolarnas nämndemän kan vara avgörande för om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte. Ny forskning visar att sannolikheten att få asyl minskar om en nämndeman nominerad av SD sitter i rätten.

Grafik: Så påverkar parti­nomineringar asylärenden

Forskning från Uppsala universitet visar på skillnader i hur ärenden avgörs beroende på vilka partier som nominerat nämndemännen. Studien är en del av en doktorsavhandling som ska läggas fram vid Uppsala Universitet.

Ställs en asylsökande inför en nämndeman nominerad av Sverigedemokraterna minskar sannolikheten att få asyl, medan den ökar i ärenden där en nämndeman nominerad av Kristdemokraterna deltar.

Linna Martén är nationalekonom vid Uppsala universitet och ligger bakom studien.

– De här resultaten tyder på att det finns en slumpfaktor i de här besluten. För den enskilde individen innebär det att vem som fattar beslutet om du får asyl eller inte kommer påverka sannolikheten att du får det. Och det måste för den enskilde individen framstå som rättsosäkert.

I migrationsdomstolarna kan den som fått avslag på sin asylansökan hos Migrationsverket få sina asylskäl prövade igen och ärendet avgörs då av en domare och tre nämndemän.

Studien grundar sig på alla drygt 15 500 asyldomar från migrationsdomstolarna i Malmö, Göteborg och Stockholm mellan 2011 och 2013 där nämndemän deltagit.

Resultatet visar att det finns ett statistiskt samband mellan hur många som beviljas asyl och vilket politiskt parti nämndemännen nominerats av.

I genomsnitt ändrar migrationsdomstolarna 13 procent av Migrationsverkets avslag till ett bifall. Men beroende på vilket parti som nominerat nämndemännen varierar sannolikheten att få asyl mellan 9,5 och 15 procent.

Lägst sannolikhet att få asyl är det när nämndemän nominerade av Sverigedemokraterna deltagit, medan ärenden där nämndemän nominerade av Kristdemokraterna har deltagit har den högsta sannolikheten för att få bifall.

Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en statistisk säkerställd variation och deltar i något fler positiva beslut än genomsnittet.

Blev du förvånad över de här resultaten?

– Ja, jag skulle ändå säga att jag tycker de är ganska överraskande.

Vad säger då studien om det system vi har med nämndemän som är nominerade av partier?

– Den säger att nämndemännens partipolitiska bakgrund uppenbarligen spelar roll för beslutsfattandet.

Förutom parti har studien också prövat andra variabler, som kön, ålder och utomnordisk bakgrund hos nämndemännen, men utan att kunna se att de gav någon statistiskt signifikant effekt på utfallet.

Som huvudregel schemaläggs en nämndeman för tjänstgöring vissa dagar och ärendena avhandlas i huvudsak i den ordning de kommer in till domstolen. Vilken nämndeman som dömer i vilket mål är alltså helt slumpmässigt, enligt studien.

Så om du får din sak prövad en måndag eller en onsdag kan ha betydelse för utfallet?

– Ja, eftersom nämndemanna­sammansättningen kan variera mellan de dagarna så kommer det kunna påverka.

Nämndemän utses av politiska partier i kommun- och landstingsfullmäktige, men ska vara opolitiska i rätten.

Studien bekräftar den oro som har funnits bland nämndemannasystemets kritiker om att partipolitiken följer med in i rättssalen.

Men även om resultaten visar på att variationen i utfall kan förklaras med vilket parti som nominerat nämndemännen, så kan Linna Martén bara spekulera i hur själva effekten uppstår.

– Man kan tänka sig att man påverkas av varandras röster. Att man aggregerar preferenser av nämndemännen och domaren som deltar, säger hon.

– Det finns experimentella studier där man kan se att när man diskuterat eller haft någon form av deliberation innan man fattar ett beslut så påverkar det utfallet jämfört med om man inte kunnat diskutera fallet innan. Men det kan också vara så att man kan ställa frågor till en asylsökande under en muntlig förhandling och påverka på det sättet. Så man behöver inte påverka någon direkt men däremot indirekt genom att lyfta fram ytterligare information i fallet eller inte.

– Det jag kan säga är att det finns en variation utifrån parti, däremot kan jag inte säga vilka nämndemän som fattar mer eller mindre korrekta beslut, säger Linna Martén.

Gregor Noll är professor i folkrätt vid Lunds universitet och har länge forskat om migrations- och asylrättsliga frågor. Han menar att studiens resultat ställer viktiga frågor om de svenska migrationsdomstolarnas rättssäkerhet.

– Om jag anlägger perspektivet av den som söker asyl så måste det vara väldigt oroande att se, ok, nu har jag fått in en nämndeman från Sverigedemokraterna och det kan leda till ett negativt utfall för mig. Det är ju ett problem för rättssystemets trovärdighet och därmed för rättssäkerheten.

Folkrätten omfattar bland annat internationell lagstiftning som rör rätten till asyl, som Genévekonventionen, och finns inkodad i den svenska lagstiftning som migrationsdomstolarna dömer efter.

Ur ett folkrättsligt perspektiv finns det enligt Gregor Noll större anledning att bekymra sig för det Sverigedemokratiska inflytandet över migrationsdomstolarna som studien pekar på, än de andra partiernas inflytande.

– Det som är folkrättsligt problematiskt är ju om vi förvägrar en person ett skydd person bör ha enligt flyktingrätten. Om vi däremot ger personer på grund av någon form av försiktighetsbedömning ett skydd som de inte bör ha eller behöver ha, är det inget som folkrätten uppfattar som problematiskt. Folkrätten sätter ju en miniminivå, säger han.

Finns det inga problem om asyl beviljas för generöst?

– Det finns de som menar att asyl är en ändlig resurs som ska hanteras sparsamt och tas i anspråk av människor som mest behöver den. Men då är vi tillbaka på ursprungsfrågan om vem som mest behöver den, och det problem som finns där med ett stort utrymme för domare och nämndemän att göra individuella bedömningar av vad som är skyddsbehov och inte.

– Så det är en orm som biter sig i svansen, så jag tycker inte vi ska lägga allt för mycket tid på den diskussionen utan istället på om vi har gått ner på en nivå som är för låg i förhållande till de folkrättsliga miniminormerna, säger Gregor Noll.